SE: Vad är schweizisk högtyska och helvetismer?

 

 Var inte ledsen. Gräddglassen kommer snart. 

Varför pratar reklamen i Zürich om Rahmglace när det ska heta Sahneeis? Medan schweizertyska (Schwyzerdütsch) är en samling dialekter som saknar standardiserat skriftspråk är schweizisk högtyska (Schweizerisches Hochdeutsch) tillsammans med franska, italienska och rätoromanska ett av de fyra officiella språken i Schweiz. För oss som har barn i skolåldern är detta extra viktigt. Vissa av de tyska glosor som vi själva har lärt oss är nämligen inte korrekta här, även om lärarna naturligtvis förstår dem. I stället används schweiziska ord - så kallade helvetismer - som Rahm och Glace i vårt exempel.

De helvetismer som har sitt ursprung in franskan är ofta mycket lättförstådda för svensktalande. Till skillnad från fransmännen betonar dock de tysktalande schweizarna vanligtvis den första stavelsen, vilket kan tyckas lite konstigt i början. Nedan återfinner du några av dessa ord (inom parentes den mer frekventa högtyska motsvarigheten):

• advokaten: der Advokat (der Rechtsanvalt) 
• biljetten: das Billet (die Fahrkarte) 
• lastbilen: der Camion (der Lastwagen/der Lastkraftwagen) 
• den öppna spisen: das Cheminée (der offene Kamin) 
• frisören: der Coiffeur (der Friseur) 
• konduktören: der Conducteur (der Schaffner) 
• detaljhandeln: der Detailhandel (der Einselhandel)  
• bilverkstaden: die Garage (die Autowerkstatt) 
• västen: das Gilet (die Weste) 
• glassen: die Glace (das Eis) 
• handfatet: das Lavabo (das Handwaschbecken) 
• maxgränsen: die Limite (die Obergrenze) 
• ölen blandad med lemonad: das Panaché (das Radler) 
• pappershandeln: die Papeterie (die Schreibwarenhandlung) 
• bottenvåningen: die Parterre (das Erdgeschoss) 
• däcket: der Pneu (der Autoreifen/der Fahradreifen) 
• kycklingen: das Poulet (das Huhn) 
• skrivbordet: das Pult (der Schreibtisch) 
• tur-och-returbiljetten: das Retourbillet (die Rückfahrtkarte) 
• signalementet: das Signalement (die Personenbeschreibung) 
• sjukhuset: das Spital (das Krankenhaus) 
• persiennen: der Storen (die Jalousie) 
• tonfisk: der Thon (der Thunfisch) 
• spårvagnen: das Tram (die Strassenbahn) 
• trottoaren: das Trottoir (der Gehweg) 
• cykeln: das Velo (das Fahrrad) 

Andra helvetismer förstår man från början, men de kan få en att grubbla på om man har lärt sig det vanligare tyska ordet rätt.

• grilla: grillieren (grillen) 
• barnbarnet: das Grosskind (das Enkelkind) 
• inom: innert (binnen, innerhalb) 
• potatismoset: der Kartoffelstock (das Kartoffelpüree) 
• hyran: der Mietzins (die Miete) 
• parkera: parkieren (parken) 
• renoveringen: die Renovation (die Renovierung) 
• fickkniven: das Sackmesser (das Taschenmesser) 
• skolresan: die Schulreise (die Klassenfahrt) 
• servitrisen: die Serviertochter (die Kellnerin) 
• pastan/nudlarna: die Teigwaren (die Nudeln) 

Slutligen finns det helvetismer med mindre självklar betydelse. Här är några som jag upplever som viktiga.

• hittills: bis anhin (bisher, bis jetzt) 
• strapatsen/det mödosamma arbetet: die Büez (Strapaze, die Plackerei) 
• inneskorna: die Finken (die Hausschuhe) 
• avfall: der Kehrricht (der Abfall/der Müll) 
• mobiltelefonen: das Natel (das Handy/das Mobiltelefon) 
• peperonin: die Peperoncini (die Peperoni) 
• paprikan: die Peperoni (die Paprika) 
• nöjet: der Plausch (das Vergnügen) 
• brevbäraren: der Pöstler (der Briefträger, der Postbote) 
• grädden: der Rahm (die Sahne) 
• moroten: das Rüebli (die Möhre, die Karotte) 
• låta (om ljud): tönen (klingeln, sich anhören) 

Utöver de typiska orden skrivs också schweizisk högtyska lite annorlunda än den högtyska vi är mer vana vid. Mer om detta i en senare bloggpost.

Förresten: Schweizerisches Hochdeutsch (också kallat Schweizerisches Standarddeutsch, alltså schweizisk standardtyska) är i sig helvetismer. I Tyskland och Österrike heter samma språk Schweizer Hochdeutsch.

- - -
English version 

- - -
Källa: Wikipedia Schweizer Hochdeutsch och Helvetismen