Att det norska bokmålet starkt påminner om danskan är inte underligt, eftersom det från 1397 till 1885 var just danska som normännen använde som "sitt" skriftspråk. Då det mycket senare skapade bokmålet är ett modernare skriftspråk (detta gäller också för nynorskan) är det enklare uppbyggt och ligger betydligt närmre uttalet än danskan.
Enkel eller dubbel konsonant efter kort vokal i ordslut
-g/t eller -gg/-tt
I danskan skrivs i slutet på ord en enkel konsonant även om den föregående vokalen uttalas kort. (I böjda former av samma ord, där konsonantljudet följs av en vokal, måste man dock även på danska skriva dubbel konsonant.) På bokmål markeras kort uttal i ordslut genom dubbel konsonant.
- Danska: væg (væggen), kat (katten)
- Norska: vegg (veggen), katt (katten)
- Svenska: vägg (väggen), katt (katten)
Tonande eller icke-tonande konsonant i ordslut
-d/-g eller –t/-k
Ser man tonande konsonanter i ordslut är texten sannolikt skriven på danska. Norskan har i denna position icke-tonande konsonanter, likt svenskan.
- Danska: mad, ud, tag
- Norska: mat, ut, tak
- Svenska: mat, ut, tak
Dubbla konsonanter där en av dem "inte uttalas"
-nd-/-ld- eller –nn-/-ll-
Danskan kan ha -nd- resp. –ld- där man på norskt bokmål – liksom på svenska - skriver -nn- resp. -ll-.
- Danska: kvinder, kande, falde
- Norska: kvinner, kanne, falle
- Svenska: kvinnor, kanna, falla
Korta -ae- oc h -e-ljud eller bara -e-
-æ-/-e- eller –e-
I modern danska sammanfaller uttalet av det korta vokalerna æ och e, vilket också är fallet i svenskan. Skillnaden i stavning är alltså bara historiskt berättigad. I norskan har man förenklat detta ock skriver genomgående -e-.
- Danska: skæg, hjælp, fem
- Norska: skjegg, hjelp, fem
- Svenska: skägg, hjälp, fem
Konsonantval framför mjuk vokal
-g-/k- eller gj-/kj-
Före mjuka vokaler skriver man på norskt bokmål -gj- respektive -kj- för att markera det ändrade uttalet av konsonanten. Danskans stavning (men inte uttalet) är densamma som svenskans.
- Danska: gennem, gøre, køre
- Norska: gjennom, gjøre, kjøre
- Svenska: genom, göra, köra
Historiskt betingad stavning med –ds-
-ds- eller -s-
Danskan kan ha -ds- där man på norskt bokmål och svenska bara skriver -s- eller -ss-.
- Danska: bedst, sidst,
- Norska: best, sist,
- Svenska: bäst, sist,
Räkneorden 50-90
syvoghalvfjerds eller syttisy
De danska räkneorden från 50 till 90 är baserade på tjog. Norskan använder liksom svenskan tiotal. I danska utläses entalet före tiotalet. På norskt bokmål gör man vanligtvis inte detta längre.
- Danska: syvoghalvfjerds
- Norska: syttisyv
- Svenska: sjuttiosju
Vanligt förekommande småord som skrivs annorlunda
- Danska: af, mig, dig, I, jeres,
- Norska: av, meg, deg, dere, deres
- Svenska: av, mej (mig), dej (dig), ni, er
Stavning av lånord
Danskan har i hög grad behållit lånords stavning, medan denna ofta har förnorskats i bokmålet.
- Danska: information, chauffør
- Norska: informasjon, sjåfør
- Svenska: information, chaufför
Bisaster inledda med att
Vid bisatser inledda med att sätter man i danskan ut komma (som på tyska), medan man på norskt bokmål (liksom på svenska och engelska) utelämnar detta.
- Danska: Jeg ved, at han ror.
- Norska: Jag vet at han ror.
- Svenska: Jag vet att han ror.
Källor:
Snacka
skandinaviska; Lindgren/Havaas; Prodicta 2012
Wikipedia på danska - - -
Denna artikel kommer fortlöpande att förbättras enligt de rekommendationer som jag får av mina danska och norska vänner. :)
- - -
English version
bra
ReplyDelete