SE: ’Svart teater’ för barn under påsk i Prag (Tjeckien)

Återigen har vår familj firat påskledigheten i Prag (Tjeckien), om än med betydligt mindre sol än i fjol. Uppskattade inslag från tidigare resor hit upprepade vi naturligtvis. Hit hör (för min del) löprundor upp i parken Petřín och (för oss alla) bowling på restaurangen Anděl tillsammans med min kusin och hans familj. Trots att vi bara var i staden i tre dagar hann vi också uppleva en del nytt.

Resans långpromenad företog vi denna gång uppifrån den före detta Spartakiad-stadion uppe på Strahov (idag i sorgligt skick). Vi njöt av utsikten över Prag uppifrån utkikstornet Petřínská Rozhledna (aldrig förut har jag sett så mycket besökare där – tornet bokstavligen svajade under trycket) innan vi fortsatte ner genom parken, där många av träden just hade slagit ut i blom.

För första gången i Prag tog vi våra barn till en kulturell tillställning, närmare bestämt Wow - för Tjeckien typisk så kallad svart teater. ”Vilken teaterföreställning! Snö och regn, spindlar och bollar”, utbrast vår elvaåring hänfört efteråt. Hans nioårige lillebror var inte lika begeistrad utan sade: ”Nästan allt var tråkigt. Fast jag somnade i alla fall inte. När vi senast var på teater med skolan gjorde halva klassen det.”

Tjeckien är mitt "andra ursprungsland" efter Sverige, så min stora utmaning blir att hitta tyskspråkiga aktiviteter där. Hur ska jag annars kunna locka min familj att åka dit så ofta som jag vill? Eller ska jag kanske helt enkelt åka dit ensam, för att kunna hänge mig åt en fullkomlig immersion i det tjeckiska språket...

- - -

Våra restaurangbesök i centrala Prag var de följande:

Velryba – en gammal favorit – har behållit sin karaktär efter renoveringen, men de tjeckiska rätterna fritterad ost med pommes frites och linsgryta med kokt ägg har tyvärr försvunnit från menyn.

Om pizzerian Grosseto hade jag hört att den skulle vara en turistfälla, men vi var nöjda med maten och ännu mer med den väldigt trevliga personalen.

På Kozlovna Apropos, däremot, blev vi tyvärr rejält besvikna. Förmodligen har restaurangen, tack vare sitt läge, blivit så populär att man inte längre orkar bry sig om sina kunder. 

- - -

Under tidigare familjeresor med bil till Tjeckien har vi inte bara varit i Prag utan också i Brno, Znojmo, Telč, České Budějovice, Český Krumlov, Písek och Tábor samt slottet Hluboká.

- - -
English version

SE: En dagsutflykt till Karlovy Vary (Tjeckien)

Vår tanke var att åka till Karlovy Vary (på tyska Karlsbad) för att möta våren, men i stället bjöds vi på ett snöoväder när vi, vid Cheb, åkte in i Tjeckien från Bayern. Det var inte så lyckosamt, för just där kör man på en landsväg med mötande trafik och vi hade hunnit byta till sommardäck. Redan före avresan från Zürich hade vi dock förstått att påsken skulle bli kall. Därför hade jag begärt sen utchecking på vårt hotell Aqua Marina, så att vi skulle få tid att njuta av såväl en lång hotellfrukost som tid vid poolen. Planen var att vänta in solen innan vi gav oss ut på sightseeing.

Trdelník 

När vi väl gav oss ut, inledde vi vår stadspromenad i den nedre delen av staden där barnen fick resans första trdelník – ett sött tjeckisk påskbröd som bakas över glödande kol. Därefter vandrade vi genom kurortens enormt pampiga villakvarter upp till den ortodoxa kyrkan. Från den hade jag en fantastisk minnesbild från åren 1991-92, när jag bodde i Prag som student. Men det var ju ett tag sedan och jag får erkänna att jag den här gången var ganska besviken på interiören, även om utsidan tveklöst är mycket vacker.

I våra dagar har Karlovy Vary åter blivit väldigt populärt bland Rysslands överklass, men i år gjorde sig kanske krisen i det landets ekonomi påmind, för med undantag från vissa lustigheter (t.ex. anslag i vårt hotells spa-anläggning som var skrivna enbart på ryska - alltså vare sig på tjeckiska, engelska eller tyska) upplevde jag inte att ryssarna skulle dominera staden, vilket vissa tjecker brukar hävda.

Väl tillbaka i stadskärnan var det dags att smaka på det berömda mineralvattnet från de varma källorna i den moderna - men absolut inte ointressanta - byggnaden där man också hittar den mäktiga gejsern Vřídlo. Barnen tyckte att vattnet mest smakade blod (det är väldigt rikt på järn) men både min fru och jag tog oss några rejäla klunkar.

Därmed var vi nöjda med vårt dagsbesök och tur var det, för det började återigen att snöa ymnigt. Det gjorde först ingenting, för vi behövde ändå äta något, men snart var det dags att fortsätta resan mot Prag. Återigen möttes vi av landsväg med mötande trafik. Ärligt talat, kombinationen snö och sommardäck gjorde detta till en av mina otrevligare körupplevelser på flera år. Tur att vi gillade Karlovy Vary!

- - -
Våra första familjeresa med bil till Tjeckien tog oss till städerna Prag, České Budějovice, Český Krumlov, Písek och Tábor samt slottet Hluboká. Under den andra besökte vi Znojmo, Telč, Brno och, naturligtvis, Prag.

- - -
English version 

SE: Prag (Tjeckien) med släkt, vänner och slavisk historia genom Alfons Mucha

Efter en smått hysterisk början på barnens höstlov - med dagsturer i Salzburg, Wien, Znojmo och Telč samt Brno - betydde ankomsten till Prag att resan gick över i en andra, lugnare fas. För att markera detta unnade vi oss först av allt en dag av lek och avslappning bland vattenrutschkanorna på Aqua Palace.

I Prag känner numera inte bara jag själv utan också min familj sig hemma. Denna gång gick vi långpromenader över borgområdet Hradčany och genom gamla stan (Staré Město), men vi kände inte något behov att söka oss till de typiska sevärdheterna. Karlsbron t.ex. var ärligt talat nästan skrämmande full av turister, trots att denna resa var i oktober månad.

I stället tog vi oss ut till de yttre av de historiska stadsdelarna. I Holešovice såg vi den permanenta utställningen av konstnären Aflons Muchas tolkning av de slaviska folkens historia, Slovanská Epopej. I Žižkov åkte vi upp i TV-tornet, numera humoristiskt dekorerat med jättebebisar. I de högre belägna villakvarteren i Břevnov, slutligen, blev vi bjudna på middag av en f.d. rumskompis från åren när jag bodde på studenthemmet Kajetánka (1991-92; ja, det var ett tag sedan!).

Och så mötte vi så klart mina släktingar med öl, tjeckisk mat och bowling på restaurangen Anděl – en relativt ny men högt uppskattad ”familjetradition”.

    

Vår senaste resa till Tjeckien ägde rum för mindre än sex månader sedan.

- - -
English version

SE: Bland dödskallar och mumier i underjorden under Brno (Mähren, Tjeckien)

När jag planerade var dagstur till Mährens huvudstad Brno (Tjeckien) insåg jag att den kunde bli riktigt spännande för barnen. Verkligheten kom att överträffa mina högt ställda förväntningar.

Stadens system av underjordiska gångar – med ingång från torget Zelný trh - är verkligen magnifikt. Likt i Znojmo byggdes lokalerna i första hand som matkällare men i dagsläget innehåller de små utställningar om alkemi, vinmakeri, historiska ljuskällor samt medeltida rättsskipning och straff.

En separat del av underjorden är det 2012 invigda Kostnice u Svatého Jakuba. Med ben från upp till 50.000 människor - döda i senmedeltida pester eller det 30-åriga kriget - är detta det näst största benhuset i Europa.

Den närmast konstnärliga presentationen i benhuset står i skarp kontrast till mumierna i Brnos kapucinerkrypta. Här har kroppar av munkar och adelsmän mumifierats genom naturlig uttorkning, vilket ger en riktigt skräckfilmsliknande bild av döden.

Jag bör kanske påpeka att Brno är en välmående stad. Medan vi bekantade oss med dess historia och tidigare generationer av invånare, var alla torg i centrum fyllda av politiska partier i en högst levande valkampanj.

- - -
Som en bonus under vår dag i Brno kunde vi också besöka den kringresande internationella utställningen Bodies Revealed, där människokroppens anatomi förklaras genom kroppar från riktiga avlidna människor. En passande avslutning på en dag som hade kretsat kring temat liv och död.

 

 

- - -
English version 

SE: Dagsbesök i Znojmo och Telč i södra Mähren (Tjeckien)

Genom besök hos olika kompisar genom åren har Znojmo – på gränsen mot Österrike – blivit den stad i Mähren (Morava på tjeckiska) som jag känner bäst till. I år kom jag för första gången hit med min familj, eftersom vi valde att sova över här efter vår dag i Wien (bilresan mellan de två destinationerna tar bara en timme).

Naturligtvis passade vi också på att upptäcka staden – den har en över 1.000 år lång historia och är riktigt pittoresk. Den för barnen mest spännande delen var en rundvandring i de underjordiska gångarna under stadkärnan. De byggdes i första hand som matkällare, men var förbundna med varandra. I orostider tjänade de som tillflyktsort och kunde vid behov till och med värmas upp eftersom ugnarna i underjorden var förbundna med skorstenarna i husen ovanför. För oss svenskar finns det en intressant skröna härstammande från det Trettioåriga Kriget när svenska härer drog fram genom Böhmen och Mähren. Det påstods att Znojmo-borna då gömde sig i sina källare och att de svenska soldaterna skrämdes av en stad där det rök ur skorstenarena trots att man inte såg några människor.

Znojmo är Tjeckiens främsta vinstad och känd framför allt för sitt vittvin. Passande nog avslutade vi dagen med en vinprovning ute i den lilla byn Nový Šaldorf.

 

 

 


Som en avstickare från Znojmo åkte vi också till Telč – för sitt 1600-talstorg kantat av valvförsedda hus i renässans- och barockarkitektur upptagen på UNESCOs världskulturarvslista.

 

- - -
English version 

SE: Med bil till Tjeckien - Prag, České Budějovice och Český Krumlov

En av de för mig högt uppskattade fördelarna med att flytta till Zürich är att jag har kunnat återknyta en nära kontakt till Prag, min mammas hemstad. I Barcelona (där vi bodde tidigare) är Tjeckien en litet land, långt bort, medan det i Schweiz ligger betydligt närmare, inte bara rent geografistkt.

I år har jag redan hunnit vara i Tjeckien vid två tillfällen, senast i påskas med familjen och då fick vi ett antal riktigt fina dagar. Resan dit var visserligen seg – nästan sju timmar effektiv tid – men tack vare att vi kom med bil, kunde vi köra runt och upptäcka så mycket mer.

Dagarna i Prag tillbringade vi med långa stadspromenader, måltider med tjeckisk mat och besök i ölhallar. Min fru och jag var glad över att studentrestaurangen Velryba fortfarande fanns kvar, men var lite besvikna för att det var så få besökare på U Fleků och därför desto nöjdare med de moderna alternativen som, framför allt, Kozlovna Apropos (Kozel), men också konceptrestaurangkedjorna Kolkovna (Pilsner Urquell) och Potrefená husa (Staropramen). Våra barn åt som standard panerad kyckling eller schnitzel med pommes frites och drack multivitaminjos. För dem var höjdpunkterna i Prag besöket på ett för oss tidigare för oss okänt ”kristallmuseum” mittemot Masarykovo Nádraží, vattenrutschbanorna på Aquapalace och, kanske framför all, kvällen då vi tillsammans med våra släktingar bowlade och åt middag på Anděl Plzeňský Restaurant, ”hemma” i stadsdelen Smíchov.

Personligen uppskattade jag kanske mest mina löprundor upp på Petřín, varifrån man har en underbar utsikt över det hundratorniga Prag (stověžatá Praha) och i vars parker jag - liksom de flesta pragbor - har legat och hånglat i min ungdom. Okej, bara en gång, men ändå...

Český Krumlov

Vår längsta utflykt gick till Sydböhmen (Jižní Čechy), där vi sov över en natt i den nästan galet pittoreska lilla staden Český Krumlov. Här smakade barnen för första - men absolut inte sista - gången trdelník – ett traditionellt sött bakverk bakas över glödande kol. På vägen tillbaka upp till Prag stannade vi vid slottet Hluboká samt i de historiska städerna Písek och Tábor. Dessutom drog vi nytta av att vi alla nu förstår tyska och tog en guidad rundtur på det språket på bryggeriet varifrån ölet Budweiser egentligen kommer, alltså Budvar i České Budějovice.

Om vi passade på att storhandla i billiga Prag innan vi vände hem till Zürich? Naturligtvis! Om vi tänker åka tillbaka snart? Naturligtvis!

Jag vid slottet Hluboká 

České Budějovice

På bryggeriet Budvar i České Budějovice

Jag i Písek

Påsk i Tábor

- - -
English version