SWE: Tyskt filmtips: Familjekomedin ”Vier gegen die Bank”

I den tyska familjekomedin Vier gegen die Bank (Fyra mot banken) möter vi en udda grupp män: en äldre skådespelare som inte längre får några roller, en självupptagen yngre reklammakare och en boxningstränare som drömmer om att starta ett eget gym, men i själva verket framför allt jagar kvinnor. Vad som tvingar dessa till att samarbeta är att de alla har sett sina besparingar försvinna genom misslyckad aktiespekulation.

Först pekar de ut en, från deras bank just avskedad, investeringsrådgivare som skyldig till deras olycka, men inser snabbt att det är bättre att vinna över honom till sin sida. Han är ju själv förbannad på banken och kan därför bli den insider som de behöver för att få tillbaka sina pengar  - genom ett rån.

Som ni förmodligen förstår vid det här laget, har Vier gegen die Bank tillräckligt mycket av en berättelse, om än ej särdeles originell sådan. Åtminstone var det så jag upplevde filmen. Den är underhållande för hela familjen, men det är först mot slutet som man blir lite överraskad. Däremot vill jag inte hålla med den schweiziska tidningen NZZ am Sonntag om att manusförfattarna skulle sitta fast i traditionella könsroller. Det stämmer visserligen att en kvinna på banken verkar ha gått sängvägen för att bli befordrad. Mot henne ska dock ställas en sofistikerat snygg kvinnlig kriminalkommissarie som framstår den absolut intelligentaste av alla inblandade i den här historien.

Var Vier gegen die Bank utspelas bekräftas genom ett antal korta stadsvyer där man ser TV-tornet och Siegessäule i Berlin, men i övrigt finns det ingenting som binder handlingen till den tyska huvudstaden.

Språket i filmen upplevde jag intressant på ett oväntat sätt. Vissa av karaktärerna talar lite snabbt och med dialekt, men det hade inte mina söner (11 och 13 år) några större svårigheter med. Vad som istället föranledde en del frågor inne i biomörkret var i stället några för barnen nya koncept: Vad betyder spekulation? Hur kan aktier förlora hela sitt värde? Och vad är en dating site?

Vier gegen die Bank (2016) går fortfarande på bio i Zürich, t.ex. på Arena Sihl City, där vi såg den.

- - -
Den bästa tyska familjekomedi som vi har sett på bio är hittills Willkommen bei den Hartmanns (Välkommen till familjen Hartmann).

- - -
English version

SWE: Tyskt boktips: Blecktrumman av Günter Grass

Det har i ärlighetens namn tagit mig flera månader, men nu har jag läst klart den: Blecktrumman (Die Blechtrommel) av Günter Grass. Till mitt försvar ska sägas att jag bara har läst boken under korta spårvagnsresor i Zürich; från Belvoir Park till Stockerstrasse, och det är bara fyra hållplatser i vardera riktningen...

Handlingen är väl allmänt känd, inte minst genom filmatiseringen från 1979. Boken tecknas ner när huvudpersonen Oskar sitter på en mentalsjukhus, men besriver hela hans liv från uppväxten i den tyska fristaden Danzig före och under andra världskriget till hans senare flytt till efterkrigstidens Düsseldorf. Oskar har ett mycket annorlunda perspektiv på livet, eftersom han som treåring slutade att växa. Trots detta klarar han sig förhållandevis bra genom familjens alla öden, framför allt tack vare sin medfödda förmåga att spräcka glas med sin röst samt rytmkänslan som han har övat upp på sina många leksaksblecktrummor.

Att läsa Blecktrumman på originalspråket tyska var lite av en utmaning. Vissa av Grass meningar är enormt långa (se exempel nedan). Boken innehåller kommentarer som är skrivna på den lokal tysk dialekt eller på tyska med polsk brytning. Huvudpersonen refererar omväxlande till sig själv som jag eller som Oskar – ibland ändrar han sig mitt i en mening. Upptill detta är berättelsen allt annat än rak. Oskars upprepar sig och utvidgar gärna vad som har hänt tidigare på ett sätt som gör en osäker på vad som verkligen hände då, och vad som är en efterkonstruktion.

Med detta sagt ska det understrykas att jag aldrig behövde ta hjälp av ordböcker. Romanen är genomgående väldigt rolig och samtidigt intressant ur ett historiskt perspektiv, speciellt för oss som bryr oss om relationen mellan tyskar och polacker. Är man dessutom – som jag – intresserad av den numera polska staden Gdańsks historia, är de första delarna av boken en guldgruva. Här får vi resa längs de gamla spårvagnslinjerna, åka och bada i krigstidens Sopot och uppleva både stadsbebygglse och den omkringliggande landsbygden med sin kasjubiska kultur.

Vissa episoder har jag nog lagt till minnet för evigt. Till dessa hör Oskars barndomsminnen om tryggheten (och lukten) när han satt under mormors kjolar samt hur han förmodligen bidrog till att båda de personer, som han kunde se som sina fäder, dödades. Bland hans minnesbilder som vuxen har hans minst sagt misslyckade försök att närma sig sin granne, sjuksköterskan Dorothea, klistrat fast sig.

Det ska i sammanhanget nämnas att Blecktrumman finns med på listan över 1900-talets bästa tyska romaner. Boken utgör den första delen av Grass Danzig-trilogi, vilken också omfattar Katt och Mus samt Hundår.

Om författaren Günter Grass (1927-2015) bör jag tillägga att han var en stor personlighet i den västtyska efterkrigsdebatten och fick Nobelpriset i litteratur år 1999. När han, i samband med utgivningen av sin självbiografi 2006, tillkännagav att han under andra världskriget – mer eller mindre frivilligt - hade ingått i Waffen-SS, blev han av förklarliga skäl starkt kritiserad. Det bör därför betonas att såväl Polens f.d. president Lech Wałęsa som dagens polska invånare i Gdańsk har låtit honom behålla titeln som hedersmedborgare av staden, tack vare hans enastående litteratur om den gamla tyska fristaden Danzig.

Kort sagt: jag rekommenderar varmt Blecktrumman. Den är i sanning väldigt speciellt skriven, men ligger inom mina ramar, trots att jag är allt annat än litteraturvetare.

 - - -
Här nedan finner ni vad jag tror är bokens längsta mening och samtidigt ett lysande exempel på det rika persongalleriet samt på hur författaren ibland kallar sig själv för jag och ibland för Oskar:

”Der Falter trommelte zwischen Glühbirnen meine Geburtsstunde ein; die Kellertreppe mit ihren neunzehn Stufen trommelte ich und meinen Sturz von der Treppe, als man meinen dritten sagenhafter Geburtstag feierte; den Stundenplan der Pestalozzischule trommelte ich rauf und runter, bestieg mit der Trommel den Stockturm, sass mit der Trommel unter politischen Tribünen, trommelte Aale und Möwen, Teppichklopfen am Karfreitag, sass trommelnd auf dem zum Fussende hin verjüngten Sarg meiner armen Mama, nahm mir dann Herbert Truczinskis narbenreichen Rücken als Trommelvorlage und bemerkte, als ich die Verteidigung der polnischen Post am Heveliusplatz auf einem Blech zusammenschlug, von weit her eine Bewegung am Kopfende jenes Bettes, auf dem ich sass, sah mit halbem Blick den aufgerichteten Klepp, der eine lächerliche Holzflöte unter dem Kopfkissen hervorzog, diese Flöte ansetzte und Töne hervorbrachte, die so süss, so unnatürlich, so meiner Trommel gemäss waren, dass ich ihn auf dem Friedhof Saspe zu Schugger Leo führen konnte, dass ich, als Schugger Leo ausgetantzt hatte, vor ihm, für ihn und mit ihm das Brausepulver meiner ersten Liebe aufschäumen lassen konnte; selbst in den Dschungel der Frau Lina Greff führte ich ihn, liess auch die grosse fünfundsiebenzig Kilo aufwiegende Trommelmaschine des Gemüsehändlers Greff abschnurren, nahm Klepp auf in Bebras Fronttheater, liess Jesus auf meinem Blech laut werden, trommelte Störtebeker und alle Stäuber vom Sprungturm hinunter – und unten sass Luzie -, ich aber erlaubte Ameisen und Russen, meine Trommel zu besetzen, führte ihn aber nicht noch einmal auf den Friedhof Saspe, wo ich die Trommel dem Matzerath nachwarf, sondern schlug mein grosses, nie endendes Thema an: Kaschubische Kartoffeläcker, Oktoberregen drüber, da sitzt meine Grossmutter in ihren vier Röcken; und Oskars Herz drohte zum Stein zu werden, als ich vernahm, wie aus Klepps Flöte der Oktoberregen rieselte, wie Klepps Flöte unter Regen und vier Röcken meinen Grossvater, den Brandstifter Joseph Koljaiczek, aufspürte und wie dieselbe Flöte die Zeugung meiner armen Mama feierte und bewies.” 

- - -
English version

SWE: Tips på en tysk film: "Willkommen bei den Hartmanns"

Att hitta en komedi som verkligen är underhållande för hela familjen är inte enkelt. Nu kan jag varmt rekommendera en sådan: Välkommen till familjen Hartmann (Willkommen bei den Hartmanns).

Här flyttar det europeiska flyktingdramat liksom in hos en tysk familj från den övre medelklassen. Angelika – en pensionerad f.d. lärarinna - vill hjälpa till på något sätt och eftersom huset är så tomt sedan barnen har flyttat ut, erbjuder hon sig att ta emot en utvisningshotad flykting - Diallo från Nigeria. På detta reagerar både hennes man - en äldre chefsläkare som vägrar gå i pension – och de vuxna barnen med bestörtning. De är absolut inte främlingsfientliga, men avslöjar i olika hög grad den förvirring och kluvenhet som många av oss har känt under de senaste åren.

Det sägs att vi ofta har svårt att känna ansvar för anonyma flyktingströmmar, men samtidigt vill stötta enskilda individer, om vi så bara lär känna dem lite grand. När Diallo i filmen visade bilder från sin nedbrända hemby var det tydligt att båda mina barn levde sig in i hans öde.

Filmen blir naturligtvis bara bättre av att den belyser spänningar också i många vardagsfrågor: Hur hittar man rätt partner i livet? Vad förväntar man sig av sin partner? Hur är man en bra förälder eller äkta make/-a? På de frågorna reagerar de infödda tyskarna i filmen ofta med kommentaren ”Es ist nicht so einfach hier in Deutschland” (Det är inte så enkelt här i Tyskland). Det svaret skulle sannolikt passa lika bra i Sverige och jag tror att det är typiskt för vår samtid.

I Willkommen bei den Hartmanns ser man en mängd vackra park- och stadsvyer från München. Några få skådespelare talar med viss dialekt, men det tyska språket är genomgående väldigt lättförståeligt. Det tyckte vi alla (10-45 år) trots att ingen av oss har tyska som modersmål.

- - -
Willkommen bei den Harmann hade premiär i oktober 2016 och går just nu på bio i Zürich, bl.a. på Arena Sihl City, där vi såg den.

- - -
English version

SWE: Lär dig förstå talad danska – konsonanterna

Äntligen lite konsonanter, också i danskan!

När vi svenskar (men också många norrmän) läser danska blir språket mer förståeligt, för plötsligt finns de där: alla konsonanter som faller bort eller blir till halvvokaler när danskarna talar (se artiklarna om reduktion respektive vokaler).

Även de konsonantljud som uttalas kan dock uppfattas som så annorlunda att de blir svårförstådda. Här nedan finner ni en genomgång av de systematiska skillnader som finns mellan svenskans och danskans konsonantljud följt av en genomgång av alla konsonanterna, i bokstavsordning. Artikeln avslutas med en rekommendation om att läsa danska.

De svåra konsonanterna /b/, /d/ och /g/ respektive /p/, /t/ och /k/

Danskan utmärker sig bland germanska språk genom att konsonanterna /b/, /d/ och /g/ har förlorat sin tonalitet. Stämbanden vibrerar inte när de uttalas och de låter därför väldigt likt /p/, /t/, respektive /k/. Den enda skillnaden ligger i aspirationen, alltså i hur mycket luft talaren pressar fram i det ögonblick ett visst ljud formas i munnen. Aspirationen i sin tur blir bara tydlig om en stavelse är betonad.

Obetonade /b/, /d/ och /g/ respektive /p/, /t/ och /k/

Som en följd av detta uttalas orden båda/bägge begge och skalbaggar bække (där /g/- respektive /k/-ljuden inte är betonade) på samma sätt, ungefär bägge [‘b̥ɛ:ɡ̊e]. Uttalet av dubbla /tt/ låter för svenskar snarast som dubbelt /d/: ordet satte stavas som på svenska men uttalas säddö [‘sæd̥ə]. Studsa hoppe och matta tæppe låter för oss som håbbö [‘hʌb̥ə] respektive täbbe [‘tˢæb̥ə].

Bokstaven /t/ uttalas också som /d/ när den föregås av andra konsonanter. Nästa næste uttalas alltså näsde [‘næsd̥e]. Jos/juice saft uttalas säfd [sæfd̥]. Enligt samma princip blir danskans /k/ till /g/ i ord som stäng luk, vilket uttalas lugg [luɡ̊].

Bokstaven /d/ blir i slutljud till ett läspljud likt engelskans /th/ i artikeln the. Ordet mjuk blød uttalas blöth [b̥løːð̞ˠ̠]. Mat mad uttalas mäth [mæːð̞ˠ̠]. Språket sproget uttalas sproued [‘sb̥ʁʌʊ̯əð̞ˠ̠].

I ord som bästa bedste, sista sidste, sill sild och eld ild uttalas bokstaven /d/ inte alls.

Ännu större blir skillnaden mot svenskan när /b/ och /g/ står som slutljud eller i obetonad stavelse efter en lång vokal. Då blir de väldit mjuka eller till och med vokalljud. Tvål sæbe uttalas ofta säw [‘sæ:wə]. Lök løg låter för oss som låjj men /j/-ljudet är närmast en kort variant av vokalen /i/ [’lʌ:ɪ̯]. Detta sker även i så enkla ord som dag, vilket skrivs som på svenska men uttalas däö [‘d̥æ:ə].

I ändelsen –/ig/, som i underlig (vilket skrivs som på svenska) uttalas /g/ inte alls. Det faller också bort i ord som frågade spurgte, vilket närmast uttalas spoådö [‘sb̥uɔd̥ə].

För svenskar bör också tilläggas att /g/ inte uttalas som /j/ framför ljusa vokaler; jämför vårt gömma undan/spara med danskans gemme [‘ɡ̊ɛmə]. Undantag här utgör de fall när bokstaven /g/ föregås av ett /l/, då uttalas /g/ som /j/ även på danska. Vågor/böljor bølger uttalas böljå [‘b̥øljɔ]. Lägg också märke till uttalet av /g/ i ord som språket sproget enligt ovanstående kommentar om /d/ i slutljud.

 

Betonade /p/, /t/ och /k/

I betonad ställning är danskans /p/,  /t/ och /k/ mycket mer aspirerade än svenskans. Mer luft passerar alltså mellan läpparna när de uttalas. I /t/-ljudets fall går uttalet ofta mot /ts/.  Därmed finns det alltså likheter mellan danskt uttal av tid [tˢiːð̞ˠ̠].och tyskans Zeit.

Bokstäverna /v/ och /f/

Mellan två vokaler uttalas bokstaven /v/ som en vokal [w], vilket leder till en diftong (eller t.o.m. triftong). Trädgård have uttalas närmast häw [’hæ:wə]. Detsamma händer med bokstaven /f/ när den står framför en konsonant. Avkomma afkom uttalas aukom [’ɒʊ̯ɡ̊ʌm].

I ordet av af uttalas bokstaven /f/ inte alls.

De danskan konsonanterna – i bokstavsordning

 

Bokstaven /b/

Bokstaven /b/ uttalas annorlunda än på svenska. Se ovan.

 

Bokstaven /c/

Bokstaven /c/ uttalas i princip som på svenska, alltså som /s/ framför mjuk vokal, som i cykel, och som /k/ framför hård vokal, som i camping.

 

Bokstaven /d/

Bokstaven /d/ uttalas väldigt annorlunda än på svenska. Se ovan.

 

Bokstaven /f/

Bokstaven /f/ uttalas oftast som på svenskan, men det finns ett antal undantag enligt ovan.

Bokstaven /g/

Bokstaven /g/ uttalas väldigt annorlunda än på svenska. Se ovan.

Bokstaven /h/

Bokstaven /h/ uttalas i princip som på svenska, till och med i ord som rådjur hjort och hjälp hjælp (dvs. här uttalas /h/ inte alls). Det uttalas dock inte i frågeorden vem hved och vad hvad, vilket gör att uttalat av dessa påminner om svenskans även om orden skrivs annorlunda.

Bokstaven /j/

Bokstaven /j/ uttalas ibland snarast som ett kort /i/, men detta orsakar inga problem för svenskar. Väg vej uppfattar vi som väjj, även om fonetikerna skriver [væɪ̯].

Bokstaven /k/

Bokstaven /k/ uttalas ofta annorlunda än på svenska. Se ovan.

 

Bokstaven /l/

Bokstaven /l/ uttalas som på svenska.

Bokstaven /m/

Bokstaven /m/ uttalas som på svenska.

Bokstaven /n/

Bokstaven /n/ uttalas nästan alltid som på svenska. Undantag utgör franska lånord som departement, vilket skrivs som på svenska men uttalas med ett /ng/-ljud [ŋ] på slutet.

Bokstaven /p/

Bokstaven /p/ uttalas ofta annorlunda än på svenska. Se ovan.

Bokstaven /r/
Bokstaven /r/ uttalas på danska - liksom på skånska - vid tungroten [ʁ]. I många fall uttalas den dock inte alls utan skapar en diftong (se artikeln om vokaler).

Bokstaven /s/
Bokstaven s uttalas nästan alltid som på svenska.

Bokstaven /t/
Bokstaven /t/ uttalas väldigt annorlunda än på svenska. Se ovan.

Bokstaven /v/

Först i ord uttalas bokstaven /v/ som på svenska. Mellan två vokaler blir den dock närmast en vokal, vilket ger en diftong enligt ovan.

Läs danska för att ”höra” det som inte uttalas

Liksom i kapitlet om reduktion tror jag att det bästa sättet att närma sig danskans uttal av konsonanter är att läsa mer på danska. Vet vi att frågade heter spurgte – alltså något helt annat än på svenska - blir det betydligt lättare att förstå vad danskar menar när de säger spoådö [‘sb̥uɔd̥ə].

- - -

Mina artiklar om det danska språket:

Det här var den sista av mina artiklar om danska för den här gången, men det blir nog flera längre fram. De tidigare artiklarna finner ni här:

Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik
Lär dig förstå talad danska - introduktion (del 1)
Lär dig förstå talad danska - trots reduktion (del 2)
Lär dig förstå talad danksa - stöt/stød (del 3)
Lär dig förstå talad danksa – vokaler (del 4)

- - -

Källor:

 

•    Snacka skandinaviska; Lindgren, Birgitta / Havaas, Anitha; Prodicta, 2012; sid. 25-26
•    Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 129-137, 232-235.
•    Wikipedia på engelska: Danish phonology
•    Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d.
•    Fonetik.dk – dansk udtale – vokaler

SWE: Lär dig förstå talad danska – vokaler och diftonger

Varför säger danskarna 'fresk' fastän de skriver frisk?

Vi har redan gått igenom hur vissa konsonanter – inte minst /r/ - genom reduktion försvinner från våra dagars talade danska. Detta leder dock inte till att danskarna inte förstår varandra, delvis eftersom de istället använder sig av vokalljuden för att skilja ett ord från ett annat. Denna s.k. vokalisering avlägnsnar starkt språket från svenska och norska och gör danskan unikt. Inget annat germansk språk har lika många vokalljud: minst 20 monoftonger och minst 11 diftonger. Räknar vi därtill in den betydelseskiljande effekt som stöten kan ge på danskans vokaler når vi hela 30 monoftonger!*

Detta innebär inte att danska skrivs med fler bokstäver än svenska och norskan. Vokalljuden stavas på ett sätt som vi känner igen – den exakta "färgen" på vokalen blir däremot beroende på vilka ljud som kommer före och efter samt om vokalen är kort eller lång. Förändringarna är i vissa hand mycket små, men om man vill lära sig att tala perfekt danska måste man lägga dem på minnet. De som nöjer sig med att bli bättre på att förstå språket kan dra nytta av de regelmässiga förändringar som beskrivs här nedan, följda av en genomgång vokal för vokal plus slutligen några tröstande ord.

Regelbundna ändringar av vokalljuden

 

Vokalöppning vid korta vokaler

Om vi med utgångspunkt i svenska eller norska - men också i danskt skriftspråk - förväntar oss att danskar ska uttala en vokal på ett visst sätt, blir vi ofta förvånade. En stor andledning till detta är danskans vokalöppning (också kallad vokalsänkning). Tungan sänks så att vokalen uttalas med en större öppning i munhålan. Detta fenomen inträffar väldigt ofta (dock inte alltid) när vokalerna är korta.

De främre icke-rundade vokalerna /i/, /e/, /æ/ och /a/ ger enligt IPA ljuden [i], [e], [ɛ], [æ], [a] eller [ɑ]. Vid kort vokal kan ljudet sänkas ett steg enligt samma ordning. Frisk stavas på danska som på svenska, men uttalas fresk [fresk]. Vill skrivs vil men uttalas vell [vel]. Säker skrivs sikker men uttalas seckå [’seɡ̊ɔ]. Själv skrivs selv men uttalas säll [sɛl].

De främre rundade vokalerna y, ø och o ger enligt IPA ljuden [y], [ø] och [ʌ]. Vid kort vokal kan ljudet sänkas ett steg enligt samma ordning. Yngst stavas som på svenska men uttalas öngst [øŋst]. Våld vold uttalas våll [vʌl]. Grön grøn uttalas grånn [gʁʌn].

De bakre rundade voklarne u, o och å ger enligt IPA ljuden [u], [o], [ɒ] eller [ɔ]. Vid kort vokal kan ljudet sänkas två steg enligt samma ordning. Dum stavas som på svenska men uttalas dåmm [dɒm].

En bra video om denna vokalöppning (vokalsänkning) på danskan hittar ni här: Dansk udtale

Vokalöppning av /e/ och /ø/ framför j-ljud (stavade med /j/ eller /g/)

Vokalöppning – ofta i mer än ett steg i vokalserierna ovan – sker i många fall framför j-ljudet, oavsett om detta stavas med /j/ eller med /g/. Segelbåt sejlbåd respektive teckna tegne uttalas sajlbåd [’sailbɔːð̞] respektive tajnö [’tˢainə]. Ögonblick øjeblik uttalas åjjblick [’ʌɪ̯bliɡ̊]. Nyckel nøgle uttalas nåjjle [’nʌɪ̯le]. Lök løg blir låjj [’lʌ:ɪ̯].

Vokalöppningar efter /r/

Vokalerna /i/ och /æ/ sänks ofta när de står efter ett /r/. Rosta riste (som i risted løg på korven) uttalas rästö [’ʁæstə]. En (tids-) frist stavas som på svenska men uttalas fräst [’fʁæst]. Präst præst respektive idrott idræt uttalas prast [’pʁast] respektive idratt [’iːdʁat].

Diftonger orsakade av ett följande /r/

Som redan nämnts i texten om reduktion uttalas ändelsen –er närmast som å [ɔ]. I andra fall, när /r/ står efter en annan vokal än /e/, uppstår en diftong, som vi kan beskriva som en blandning av den skrivna vokalen och det efterföljande å-ludet. Där der uttalas däå [d̥æɔ]. Hjort hjorte uttalas jåådö [’jɔːd̥ə]. Ärtor ærter blir nästan till äädö [’æ:ɔd̥ɔ]. Smör smør och göra gøre uttalas smöå [’smœ̞:ɔ] respektive göå [’gœ̞:ɔ].

Diftonger orsakade av /v/

Bortsett från när det står först i ord, signalerar bokstaven /v/ en diftong som slutar på ett ljud påminnande om /w/ i engelskan. Sova sove uttalas följdaktligen närmast såw [’sʌ:wə]. Trädgård have uttalas närmast häw [’hæ:wə].

Diftonger orsakade av /g/

Ett /g/ mellan två vokaler kan i vissa sammanhang uttalas som engelskans /w/ och leda till en diftong: språket sproget uttalas sproued [‘sb̥ʁʌʊ̯əð̞ˠ̠].

 

Svårigheter med uttalet av danska vokaler – i bokstavordning

 

A

Bokstaven /a/ uttalas ibland med öppnare, ibland med mer sluten mun, men förstås i princip alltid enkelt av svenskar.

 

E

Uttalet av /e/ är nog det som orsakar störst svårigheter för svenskar, men det som vi upplever som konstigt är förhållandevis regelbundet. Lär man sig att känna igen uttalet av de obetonade ändelserna –er respektive –e (se min text om reduktion) förbättrar man avsevärt sin förståelse. Ytterligare hjälp får man genom reglerna om vokalöppning och diftongering här ovan.

I

Bokstaven /i/ uttalas ofta som på svenska. Som nämnts ovan, kan i öppnas till /e/ eller till och med /ä/, när vokalljudet är kort (se vokalöppning ovan).

O

Bokstaven /a/ uttalas närmast som vår svenska långa /å/ – i vissa sammanhang öppnare, i andra med mer rundad, sluten mun - men det förstås i princip alltid av svenskar.

U

Bokstaven /u/ uttalas närmast som vårt svenska långa /o/. Uttalet blir egentligen bara klurigt när det som kort vokal går mot /å/, enligt ovan nämnd vokalöppning.

Y

Danskars uttal av /y/ kan svenskar uppfatta som svårt när det vid kort vokal går mot /ö/, enligt ovan nämnd vokalöppning.

Ä

Uttalet av /æ/ kan när vokalen är kort gå mot /a/ enligt reglerna för vokalöppning enligt ovan. Ljudet av /ä/ blir också öppnare när det diftongeras före ett /r/.

Ö

Uttalet av /ø/ kan när vokalen är kort gå mot /å/, enligt reglerna för vokalöppning enligt ovan. Samma öppning kan vi höra när /ö/ diftongeras före ett /r/.

Å

Bokstaven /å/ kan uttalas öppnare eller mer sluten, men bör inte orsaka några svårigheter för svenskar.

Lite tröst: Språkvetarna uppfattar mer än vanliga danskar

I somras lyssnade min kusin och jag till ett antal ord som hennes danske man läste upp för oss. Målet var att vi skulle höra ett flertal olika ö-ljud. Att vi två svenskar bara lyckades uppfatta ett fåtal varianter må vara hänt. Intressantare var att även vår danske vän hade svårt att förstå skillnaderna. Lite elakt kan man nog säga att fascinationen för danskans många vokalljud kanske i första hand frodas bland språkforskare. Samtidigt är det nog så att det är just sådan minimala skillnader som danskar tränar sig på att registrera. De behöver ju någonting alternativt att bygga förståelse på när språket sakta förlorar de ljud som är så viktiga i svenska och norska, nämligen konsonanterna. Mer om dessa följer i nästa artikel.

- - -

*Som jämförelse kan nämnas att norska dialekter normalt har 18 monoftonger och 6 diftonger. Rikssvenskan har 17 till18 monoftonger och saknar diftonger. I många svenska dialekter ser det naturligtvis annorlunda ut och som exempel vill jag nämna gotländskan, eftersom man där har behållit svenskans historiska diftonger.

- - -
Mina tidigare artiklar om det danska språket: 

Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik 
Lär dig förstå talad danska - introduktion (del 1)
Lär dig förstå talad danska - trots reduktion (del 2)
Lär dig förstå talad danksa - stöt/stød (del 3)

- - -

Källor:

• Snacka skandinaviska; Lindgren, Birgitta / Havaas, Anitha; Prodicta, 2012; sid. 25-26
• Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 129-137, 232-235.
• Wikipedia på engelska: Danish phonology
• Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d.
• Fonetik.dk – dansk udtale – vokaler

SWE: Lär dig förstå talad danska: stöt (stød)

Enligt en krönika ska en svensk biskop redan år 1554 ha uttryckt sin irritation över att danskarna tryckte fram orden ”som om de försökte hosta”. Kommentaren avslöjar å ena sidan minst hur länge danskarna har talat med stød men också hur störande detta så karaktäristiska drag kan uppfattas i svenska öron.

Stöten är viktig i danskan: det är i princip bara detta språkfenomen som skiljer uttalet av gul [gulˀ] (med stöt) från guld [gul] (utan stöt). Detsamma gäller för skillnaden mellan anden (fågeln) som uttalas ['andˀen] (med stöt) och pronomenet annan anden som uttalas ['anden] (utan stöt). Vi kan också titta på substantivet löpare løber [ˈløːb̥ɔ] (utan stöt) gentemot verbet springer/löper løber [ˈløːˀb̥ɔ] (med stöt). Bönder bønder har stød, medan bönor bønner uttalas på samma sätt men utan stöt.

För den som vill prata felfri danska är alltså stöten absolut avgörande. Nöjer man sig med att ”bara” förstå danska - alltså inte tala språket aktivt – blir allt mycket enklare. För att vi ska förstå om någon pratar om en gul sak eller om något av guld är de facto sammanhanget viktigare än de enskilda språkljuden.

Kvarstår alltså att bli bekväm med detta hostljud, förlåt stöten. För min egen acceptans av det har två förklaringar varit avgörande: den första handlar om ljudet som sådant, den andra om dess ursrpung.

Bääähähä och Cockney butter ...eller smör från Eskilstuna 

Den danska stöten uttalas ofta (inte minst i Köpenhamn) genom en fullständig stängning av stämbanden. Vi har inte det ljudet i svenskan men kan uppfatta det t.ex. i hur man med engelsk Cockney-dialekt ersätter ljudet /t/ med en fullständig glottisstöt när man säger butter. De som kan spanska känner igen det i hur bokstaven /s/ ersätts av en stämbandsstängning när man uttalar España med andlusisk dialekt.

Vi kan alla uttala detta. Om vi härmar ett får – bäähähä – hörs det tydligt, vilket är anledningen till att vi använder bokstaven h för att beskriva bräkljudet. Bräker vi utan att stänga stämbanden helt får vi ett mer knarrande ljud. I vissa danska dialekter är det snarast så stöten uttalas och då har vi faktiskt direkta paralleller i svenskan. Prova att härma svensktalande i gnällbältet, t.ex. genom att säga smör med en Eskilstuna-knarr på slutet. Det uppstår en förträngning mellan stämbanden, men de stängs inte helt.

Historisk koppling till musikalisk accent

Den danska stöten kan kännas främmande om man inte beaktar ett fenomen som bland de germanska språken är unikt för svenskan och norskan: vår musikaliska accent. På svenska är det denna (och bara denna) som skiljer uttalet av stegen (the steps) och anden (the duck) – båda med akut accent – från stegen (the ladder) och anden (the spirit) – de senare med grav accent.

Skandinaviska ursprunglingen enstaviga ord som steg och and har akut accent på svenska och norska och uttalas följdaktligen på danska med stöt. Däremot uttalas skandinaviska ord som historiskt hade två staveler utan stöt på danska.

Tyvärr kompliceras denna enkla princip av det faktum att alla skandinaviska språk har ett antal ord som fick sin accent när de var enstaviga och sedan har behållit denna fastän de senare har blivit tvåstaviga. Historiskt hette det inte sitter utan sitr. Därför har det danska ordet sidder stöt.

För att ytterligare försvåra förutsägbarheten finns det på danska också enstaviga ord där stöten är det enda betydelseskiljande elementet. Exempel på detta finner vi i en jämföresle av vän ven [vɛn] (utan stöt) med vänd (imperativen av verbet vända) vend [vɛnˀ] (med stöt). Om ni vill lära er att tala perfekt danska kan det sista exemplet förklaras genom den moderna danskans regler för när stöt kan uppstå (s.k. stødbasis).

Skilj stöt från betoning 

Precis som den musikaliska accenten i svenskan och norskan, måste man skilja danskans stöt från betoning. Exempel på danska ord som hålls isär genom betoning – alltså inte genom stöten - har vi i billigast billigst [ˈb̥ilisd̥] och bilist [b̥iˈlisd̥] (det senare ordet både skrivs och betonas som på svenska).

Gilla läget! 

Sammanfattningsvis: Sluta störa er på danskans stöt. Om ni vill förkorta er väg till att förstå talad danska ska ni fokusera på likheterna mellan språket. Gilla läget! :) Och lägg förresten märke till att ordet stød uttalas utan stöt.

- - -
Ett antal bra videor om danksans stöt hittar ni här: Dansk udtale 1, 2, 3 
  
- - -
Mina tidigare artiklar om det danska språket: 
Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik 
Lär dig förstå talad danska - introduktion (del 1)
Lär dig förstå talad danska - trots reduktion (del 2)

- - -
English version
- - -
Källor: 
Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 152-153. 
Eskilstuna at the tonal key to Danish; Tomas Rind, Stockholm University 
Snacka skandinaviska; Lindgren, Birgitta / Havaas, Anitha; Prodicta, 2012; sid. 24. 
Wikipedia på svenska: stød 
Wikipedia på danska: stød (sproglyd) 
Wikipedia på engelska: stød, Danish language, Comparison of Norwegian Bokmål and Standard Danish

SWE: Lär dig förstå talad danska – trots reduktion

Reduktion ger otydligare uttal 

Det är ett faktum att den talade danskan har ändrats markant under 1900-talet. Danskarna utelämnar allt fler stavelser eller ljud när de inte är betonade eller när de står i slutet av ord. Detta fenomen kallar språkforskarna för reduktion och det avlägsnar steg för steg danskan från de båda andra skandinaviska språken. Tydligen behöver man inte gå längre tillbaka än till 1960-talet för att hitta filmer där språket låter mer skandinaviskt än idag.

Ibland flyter orden faktiskt samman. I modern danska görs ingen uttalsskillnad mellan läkare læger (pluralis) och en lärare lærer (singularis). Båda orden uttalas ungefär lääå [ˈlæ:ɔ].

Misströsta bara lite grand 

Det är lätt att misströsta men det finns en räddning: förändringarna och försvagningarna av det danska uttalet följer vissa regler. Här följer en presentation av dem som jag anser viktigast.

Ändelsen –a blev –e och föll sedan i många fall bort 

Att ett kort /e/ i obetonad ställning får ett ljud som går mot svenskans ö (mer korrekt [ə]) är ett fenomen som finns i många språk. Man brukar kalla detta vokalljud för schwa.

Liksom i danskan har den urskandinaviska ändelsen -a även i norskan blivit till -e, men den uttalas också på detta sätt. I danskan däremot har den reducerats till schwa, vilket påverkar bl. a. grundformen (infinitiven) för alla verb. Tala tale uttalas alltså tälö [ˈtˢæ:lə].

I vissa fall har det gått så långt att ändelsen inte uttalas alls. Med ordet haka hage som exempel kan man tänka sig hur utvecklingen har skett i stegen: haka – hagö – häjö – häö- hää. När talaren behåller en ändelse på slutet blir dagens uttal ungefär hääö [ˈhæ:ə], men samma ord uttalar många danskar hää [ˈhæ:].

Alternativt: ändelsen –a blev –e och sedan assimilerad 

I danskan är ovan nämnt schwa så svagt att det hos många talare helt förlorar sitt ursprungliga färg om det uttalsmässigt kommer efter en annan vokal. Man säger att ljudet assimileras (anpassas).

Det är därför som orden för vardagsrum stue kan uttalas stuu [ˈsd̥uːu] (jämför med svenskans stuga) och flicka pige kan låta som pii [ˈpʰiːi].

När /r/ blir en vokal 

Vissa svenskar retar sig på danska (och sydsvenska!) tungrots-r. Det bör man genast sluta med om man vill förstå danska. Betydligt mer främmande för oss är de många fall där de danska r-ljuden snarast har blivit en vokal; en så kallad vokoid. Tillsammans med en föregående vokal bildar denna vokoid en diftong. Detta påverkar bland annat den i alla skandinaviska språk så vanliga ändelsen -er. Ordet kyrkor kirker är ett bra exempel eftersom vokoiden dyker upp två gånger. Uttalet är kiökö [ˈkʰiɔkʰəɔ].

Bland våra svenska dialekter ser man ett liknande fenomen runt min hemstad Halmstad. Likt i danskan ersätts i dessa positioner r-ljudet av diftonger. Kyrkor blir hos oss kyökoö [ˈɕyːəkuːə].

En av två konsonanter faller bort 

I många danska ord ser man hur bokstavskombinationer som -ld- och –nd- förenklas till ett enda ljud; -ll- respektive -nn-. Detta gör att verbet vilja vilje och adjektivet vilda vilde båda uttalas som ville [ˈvilə].

Köpenhamnsdialekt i stället för riksdanska 

Reduktion finns också i svenska och norska, men i danskan saknas den motkraft som vi har i rikssvenska respektive resp. standardöstnorska. Rigsdansk främjas inte längre i media och trängs därför ut av modern köpenhamnsdialekt. Den senare är vår sinnebild för den ”grötiga” danskan, eftersom obetonade stavelser här försvinner i ännu högre grad än i andra dialekter. Om köpenhamnare säger något som vi uppfattar som Ka du gi m n ka är det svårt för en svensk att förstå att det är ”Kan du give mig en kage?” som de säger. Verbformen kan uttalas på samma sätt som den önskade kakan.

Skriftspråket som bro 

Vill du lära dig att "höra" de danska ord som döljer sig bakom reduktionen, anser jag att det hjälper om man regelbundet läser danska. Sannolikt är det därför som norrmän generellt är bättre på vårt grannspråk än vi svenskar – deras bokmål är ju mycket mer likt danskan.

Tycker man sig höra man uu [ˈuːu] där man som svensk förväntar sig ordet vecka blir man naturligtvis förvirrad. Vet man att ordet skrivs uge (på norskt bokmål uke) blir det hela betydligt enklare.

I kommande artiklar ska jag fördjupa mig i danska vokal- respektive konsonantljud. Först ska vi dock se närmre på ett unikt ljudfenomen som svenskar har stört sig på i århundrande: den danska stöten.

- - -
Jag har aldrig läst danska vid universitet, så alla förslag till förbätringar av denna text (inte minst den fonetiska skriften) är varmt välkomna. 

- - -
Mina tidigare artiklar om det danska språket: 
Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik 
Lär dig förstå talad danska - introduktion

- - -
English version

- - -
Källor: 
Snacka skandinaviska; Lindgren, Birgitta / Havaas, Anitha; Prodicta, 2012; sid. 24. 
Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 18,-19, 129-137 och 230-235.
Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d.
Wikipedia på engelska: Danish phonology

SWE: Lär dig förstå talad danska – introduktion

Jag börjar med ett avslöjande: Efter tre år i Schweiz är det mycket lättare för mig att förstå schweizertyska än danska. Genom mitt engagemang på Nordiska Roddföreningen i Zürich påminns jag varje vecka om denna svaghet. Danskan känns väldigt svår trots att jag växte upp i Halmstad, en stad med dansk historia, där vi hade tillgång till dansk TV (detta var ju långt före Internet...). Må vara att vi sydsvenskar har mindre problem än den genomsnittlige stockholmaren, men vad hjälper det när vi de facto är pinsamt svaga på vårt grannspråk?

Därför ska jag i ett antal texter försöka att göra danskan mer lättillgänglig för svenskar (och kanske också för norrmän). Har kommer en introduktion, darefter följer artiklar om reduktion, den danska stöten samt vokal- och diftong- respektive konsonantljuden.

Skillnaden är allt annat än en liten detalj

Låt mig från början understryka det självklara. Hade en någorlunda stor del av danskarna uttalat sitt språk så som många norrmän i Oslo talar norska, skulle vi ha en helt annan språksituation i Skandinavien. En stor fördel med standardøstnorsk – liksom med rikssvenska - är att modernt uttal till stor del har anpassats till hur ord skrivs. Visst finns det skillnader i våra skandinaviska skriftspråk men de präglas av stor systematik och man kan därför enkelt lära sig dem. Med utgångspunkt i ett talspråk som påminner om skriftspråket underlättas inlärningen, inte minst för oss vuxna. Relativt snart kan man därför anta de utmaningar som dialekter innebär.

Här skiljer sig dock danskan från övriga skandinaviska språk. I samtliga danska dialekter ligger våra dagars uttal väldigt långt från det skrivna ordet. Det handlar alltså inte om någon liten detalj.

Val av fonetisk skrift 

Att danskt uttal inte är enkelt bekräftas i mina ögon av att man har skapat en egen ljudhärmande (fonetisk) skrift. Den heter Dania och anses bättre förklara unikt danska drag, så som vissa /r/- och vokalljud samt stöten. Samtidigt hävdar många att Dania mer lättförståeligt för dem som inte studerar språk som vetenskap.

Min egen erfarenhet är att Dania inte upplevs som intuitivt av svenskar. Av denna anledning väljer jag att använda mig av det internationella fonetiska alfabetet, IPA, och kompletterar detta med försök till en egen ljudskrift, med utgångspunkt i rikssvenskt uttal. Hur danskar säger annorlunda anderledes kommer jag följdaktligen att förklara med annålets (IPA: [ˈɑnɔˌleːð̩s]), men lägger inte till Dania-versionen [ˈαnɹ̩ˌleːḍs].

Vore lösningen en stavningsreform?

Det finns krafter i Danmark som vill genomföra en stavningsreform för att öka överensstämmelsen mellan skriftspråket och modernt danskt uttal. Sannolikt skulle detta göra det lättare för danska barn att börja skriva. Studier visar att dessa faktiskt behöver längre tid för att lära sig orden i sitt språk. Från mitt perspektiv - alltså en svensk som vill lära mig att förstå danska – vore detta katastrofalt. Det skulle skapa en enorm klyfta mellan, å ena sidan, svenskan och norskan och, å den andra, danskan. Danskt uttal är redan en tillräckligt stor utmaning om vi vill kunna kommunicera med varandra på skandinaviska. Förlorar vi skriftspråket återstår bara vår gemensamma språkhistoria.

Det får räcka med att förstå!

Det ska erkännas att jag ursprungligen hade för avsikt att lära mig att tala danska. ”Det fixar du snabbt, du som kan så många språk”, var mina vänners reaktion. Efter att ha öppnat den fösta läroboken har jag dock snabbt begränsat mig. Redan ordet Danmark avslöjar varför: här finns två korta /a/-ljud, men de uttalas inte på samma sätt. Inte undra på att landet heter Denmark på engelska och Dänemark på tyska. Vill man lära sig att prata felfri danska måste man lära sig dessa ljud, i många fall ord för ord. Nöjer man sig med att förstå danska bättre blir vägen till målet avsevärt kortare. Det är inom det sistnämnda som jag har målsättningen att vara till hjälp.

Härnäst följer, som sagt, en artikel om dansk reduktion. Håll till godo.

- - -
Jag har aldrig läst danska vid universitetet, så alla förslag till förbättringar av denna text är varmt välkomna.

- - -
Tidigare relaterade texter: Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik

- - -
English version

- - -
Källor: 

• Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 18-19, 153.
• Københavns Universitet - Bokstavslyd 
• Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d. 

SE: Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik

I nedanstående infografik sammanfattas de huvudsakliga skillnaderna mellan danskt och norskt (bokmål) skriftspråk. För en svensk kan det vid en första anblick vara svårt att avgöra, på vilket av dessa två skandinaviska språk en viss text är skriven, men här kommer några ledtrådar. En grundligare genomgång följer efter infografiken.

Att det norska bokmålet starkt påminner om danskan är inte underligt, eftersom det från 1397 till 1885 var just danska som normännen använde som "sitt" skriftspråk. Då det mycket senare skapade bokmålet är ett modernare skriftspråk (detta gäller också för nynorskan) är det enklare uppbyggt och ligger betydligt närmre uttalet än danskan.

Enkel eller dubbel konsonant efter kort vokal i ordslut 

-g/t eller -gg/-tt

I danskan skrivs i slutet på ord en enkel konsonant även om den föregående vokalen uttalas kort. (I böjda former av samma ord, där konsonantljudet följs av en vokal, måste man dock även på danska skriva dubbel konsonant.) På bokmål markeras kort uttal i ordslut genom dubbel konsonant.

• Danska: væg (væggen), kat (katten)
• Norska: vegg (veggen), katt (katten)
• Svenska: vägg (väggen), katt (katten)

 

Tonande eller icke-tonande konsonant i ordslut

-d/-g eller –t/-k 

Ser man tonande konsonanter i ordslut är texten sannolikt skriven på danska. Norskan har i denna position icke-tonande konsonanter, likt svenskan.

• Danska: mad, ud, tag
• Norska: mat, ut, tak
• Svenska: mat, ut, tak

 

Dubbla konsonanter där en av dem "inte uttalas"

-nd-/-ld- eller –nn-/-ll- 

Danskan kan ha -nd- resp. –ld- där man på norskt bokmål – liksom på svenska - skriver -nn- resp. -ll-.

• Danska: kvinder, kande, falde
• Norska: kvinner, kanne, falle
• Svenska: kvinnor, kanna, falla

 

Korta -ae- oc h -e-ljud eller bara -e-

-æ-/-e- eller –e-

I modern danska sammanfaller uttalet av det korta vokalerna æ och e, vilket också är fallet i svenskan. Skillnaden i stavning är alltså bara historiskt berättigad. I norskan har man förenklat detta ock skriver genomgående -e-.

• Danska: skæg, hjælp, fem
• Norska: skjegg, hjelp, fem
• Svenska: skägg, hjälp, fem

 

Konsonantval framför mjuk vokal

-g-/k- eller gj-/kj- 

Före mjuka vokaler skriver man på norskt bokmål -gj- respektive -kj- för att markera det ändrade uttalet av konsonanten. Danskans stavning (men inte uttalet) är densamma som svenskans.

• Danska: gennem, gøre, køre
• Norska: gjennom, gjøre, kjøre
• Svenska: genom, göra, köra

 

Historiskt betingad stavning med –ds-

-ds- eller -s- 

 Danskan kan ha -ds- där man på norskt bokmål och svenska bara skriver -s- eller -ss-.

• Danska: bedst, sidst,
• Norska: best, sist,
• Svenska: bäst, sist,

 

Räkneorden 50-90

syvoghalvfjerds eller syttisy

De danska räkneorden från 50 till 90 är baserade på tjog. Norskan använder liksom svenskan tiotal. I danska utläses entalet före tiotalet. På norskt bokmål gör man vanligtvis inte detta längre.

• Danska: syvoghalvfjerds
• Norska:  syttisyv
• Svenska: sjuttiosju

 

Vanligt förekommande småord som skrivs annorlunda

 

• Danska: af, mig, dig, I, jeres,
• Norska:  av, meg, deg, dere, deres
• Svenska: av, mej (mig), dej (dig), ni, er

 

Stavning av lånord 

Danskan har i hög grad behållit lånords stavning, medan denna ofta har förnorskats i bokmålet.

• Danska: information, chauffør
• Norska:  informasjon, sjåfør
• Svenska: information, chaufför

 

Bisaster inledda med att

Vid bisatser inledda med att sätter man i danskan ut komma (som på tyska), medan man på norskt bokmål (liksom på svenska och engelska) utelämnar detta.

• Danska: Jeg ved, at han ror.
• Norska:  Jag vet at han ror.
• Svenska: Jag vet att han ror.

- - -
Källor: 

Snacka skandinaviska; Lindgren/Havaas; Prodicta 2012

Wikipedia på danska  

- - -
Denna artikel kommer fortlöpande att förbättras enligt de rekommendationer som jag får av mina danska och norska vänner. :)

- - -
English version

SE: Vad är schweizisk högtyska och helvetismer?

 

 Var inte ledsen. Gräddglassen kommer snart. 

Varför pratar reklamen i Zürich om Rahmglace när det ska heta Sahneeis? Medan schweizertyska (Schwyzerdütsch) är en samling dialekter som saknar standardiserat skriftspråk är schweizisk högtyska (Schweizerisches Hochdeutsch) tillsammans med franska, italienska och rätoromanska ett av de fyra officiella språken i Schweiz. För oss som har barn i skolåldern är detta extra viktigt. Vissa av de tyska glosor som vi själva har lärt oss är nämligen inte korrekta här, även om lärarna naturligtvis förstår dem. I stället används schweiziska ord - så kallade helvetismer - som Rahm och Glace i vårt exempel.

De helvetismer som har sitt ursprung in franskan är ofta mycket lättförstådda för svensktalande. Till skillnad från fransmännen betonar dock de tysktalande schweizarna vanligtvis den första stavelsen, vilket kan tyckas lite konstigt i början. Nedan återfinner du några av dessa ord (inom parentes den mer frekventa högtyska motsvarigheten):

• advokaten: der Advokat (der Rechtsanvalt) 
• biljetten: das Billet (die Fahrkarte) 
• lastbilen: der Camion (der Lastwagen/der Lastkraftwagen) 
• den öppna spisen: das Cheminée (der offene Kamin) 
• frisören: der Coiffeur (der Friseur) 
• konduktören: der Conducteur (der Schaffner) 
• detaljhandeln: der Detailhandel (der Einselhandel)  
• bilverkstaden: die Garage (die Autowerkstatt) 
• västen: das Gilet (die Weste) 
• glassen: die Glace (das Eis) 
• handfatet: das Lavabo (das Handwaschbecken) 
• maxgränsen: die Limite (die Obergrenze) 
• ölen blandad med lemonad: das Panaché (das Radler) 
• pappershandeln: die Papeterie (die Schreibwarenhandlung) 
• bottenvåningen: die Parterre (das Erdgeschoss) 
• däcket: der Pneu (der Autoreifen/der Fahradreifen) 
• kycklingen: das Poulet (das Huhn) 
• skrivbordet: das Pult (der Schreibtisch) 
• tur-och-returbiljetten: das Retourbillet (die Rückfahrtkarte) 
• signalementet: das Signalement (die Personenbeschreibung) 
• sjukhuset: das Spital (das Krankenhaus) 
• persiennen: der Storen (die Jalousie) 
• tonfisk: der Thon (der Thunfisch) 
• spårvagnen: das Tram (die Strassenbahn) 
• trottoaren: das Trottoir (der Gehweg) 
• cykeln: das Velo (das Fahrrad) 

Andra helvetismer förstår man från början, men de kan få en att grubbla på om man har lärt sig det vanligare tyska ordet rätt.

• grilla: grillieren (grillen) 
• barnbarnet: das Grosskind (das Enkelkind) 
• inom: innert (binnen, innerhalb) 
• potatismoset: der Kartoffelstock (das Kartoffelpüree) 
• hyran: der Mietzins (die Miete) 
• parkera: parkieren (parken) 
• renoveringen: die Renovation (die Renovierung) 
• fickkniven: das Sackmesser (das Taschenmesser) 
• skolresan: die Schulreise (die Klassenfahrt) 
• servitrisen: die Serviertochter (die Kellnerin) 
• pastan/nudlarna: die Teigwaren (die Nudeln) 

Slutligen finns det helvetismer med mindre självklar betydelse. Här är några som jag upplever som viktiga.

• hittills: bis anhin (bisher, bis jetzt) 
• strapatsen/det mödosamma arbetet: die Büez (Strapaze, die Plackerei) 
• inneskorna: die Finken (die Hausschuhe) 
• avfall: der Kehrricht (der Abfall/der Müll) 
• mobiltelefonen: das Natel (das Handy/das Mobiltelefon) 
• peperonin: die Peperoncini (die Peperoni) 
• paprikan: die Peperoni (die Paprika) 
• nöjet: der Plausch (das Vergnügen) 
• brevbäraren: der Pöstler (der Briefträger, der Postbote) 
• grädden: der Rahm (die Sahne) 
• moroten: das Rüebli (die Möhre, die Karotte) 
• låta (om ljud): tönen (klingeln, sich anhören) 

Utöver de typiska orden skrivs också schweizisk högtyska lite annorlunda än den högtyska vi är mer vana vid. Mer om detta i en senare bloggpost.

Förresten: Schweizerisches Hochdeutsch (också kallat Schweizerisches Standarddeutsch, alltså schweizisk standardtyska) är i sig helvetismer. I Tyskland och Österrike heter samma språk Schweizer Hochdeutsch.

- - -
English version 

- - -
Källa: Wikipedia Schweizer Hochdeutsch och Helvetismen

SE: Lär dig tyska bestämda artiklar

der Löffel, die Gabel und das Messer

I sin essä “Det fruktansvärda tyska språket”* (The Awful German Language) skrev Mark Twain om tyskan att “varje substantiv har sitt genus och uppdelningen saknar både vett och metod; så varje ords genus måste läras in enskilt och utantill. Det finns inget annat sätt.”* Jag kan bara instämma. Vill du lära dig korrekt tyska finns det bara en väg: att lära sig den bestämda artikeln der, die eller das samtidigt med varje nytt substantiv.

Låt oss här fokusera på det positiva: det finns ett ganska stort antal ändelser som nästan uteslutande alltid har ett visst genus. För att lära sig vilka dessa är och vilket genus de har kan du ta hjälp av nedanstående nonsensord:

• Der Iglingorismus 
• Die Heitungkeiteischafttiontätik 
• Das Tumchenmamentumlein 

Som du kanske redan förstår påminner de oss om att ändelserna –ig, -ling, -or och –smus antyder att ett ord är maskulint: der Käfig (buren), der Erdling (jordbo), der Äquator (ekvatorn) och der Liberalismus (liberalismen).

Ändelserna –heit, -ung, -keit, -schaft, -tion, -tät och –ik pekar på att ordet är feminint: die Freiheit (friheten), die Bildung (bildningen/bildandet), die Geschwindigkeit (farten), die Eigenschaft (egenskapen), die Kommunikation (kommunikationen), die Universtät (universitetet) och die Ästhetik (estetiken).

Slutligen hör ord med suffixen –tum, -chen, -ma, -ment, -um och –lein till neutrum: das Eigentum (egendom), das Mädchen (flickan), das Thema (temat), das Abonnement (prenumerationen/abonnemanget), das Album (albumet) och das Fräulein (fröken/den unga damen). 

Jag hoppas ha kunnat hjälpa dig ett litet steg på vägen till att lära dig bättre tyska.

Förresten: När jag skulle hitta exempelord började jag med ändelsen –tum och tänkte spontant på Reichtum (rikedom). Rikedomen (der Reichtum) visade sig vara maskulin. Och det var ju det som Mark Twain sade... ;)

- - -
Inspiration: EasyDaF.de

- - -
English version

- - -
*Min översättningar från engelskan

SE: Lär dig tyska med nyheter för barn

Å den ena sidan tycker jag att mina barn har för lite internationell nutidsorientering in sin schweiziska skola. Å den andra skulle hela familjen må bra av att regelbundet verkligen lyssna på högstyska (Hochdeutsch). Nu kan jag slå två flugor i en smäll tack vare ZDF Logo-Kindernachrichten. Programserien bygger på en daglig 10-minuters nyhetssammanfattning, på ett språk anpassat för barn. De senaste sju dagarnas program hittar du här.

Intressant nog kan vi förvänta oss allt mer material av det här slaget framöver. Under den senaste tiden har det ju kommit många flyktingar till Tyskland, bland dem en hel del barn. Tyska myndigheter ser språket som ett av de viktigaste redskapen för att integrera de nyanlända. Jag lovar att följa utvecklingen och informera dig om de nya verktyg, program och applikationer som jag hittar.

Förresten: Att slå två flugor med en smäll heter "zwei Fliegen mit einer Klappe zu schlagen" på tyska.

- - -
English version

SE: På cykel runt Vierwaldstättersee och till Rütli, där Schweiz grundades

Fler foton i slutet av bloggposten samt på Instagram.

Våra söner blir uthålligare för var år som går, men det finns fortfarande saker som vi inte kan göra tillsammans med dem. Under den sommarmånad i år, när barnen var hos sina farförlädrar i Sverige, var min fru och jag alltså sugna på att uppleva något nytt, men aldrig hade vi föreställt oss vad som komma skulle; ett äventyr som som vi med säkerhet kommer att minnas för resten av livet och som fick oss att känna oss väldigt schweiziska och sportiga på samma gång samt som därtill lärde oss en del om Schweiz historia.

”Då cyklar vi runt Vierwaldstättersee under helgen”, sade Anna Adevi - en av mina bästa svenska vänner här - så fort hon hade hört att vi var barnfria. Min fru och jag, som aldrig hade cyklat någon längre sträcka, tyckte först att det lät helt galet, men efter att ha läst på förstod vi detta var precis den utmaning vi behövde och att Anna och hennes pojkvän skulle bli ett perfekt resesällskap. Ett beslut fattades och därpå följde dagar med minst sagt intensiv cykelvård samt investeringar i galet dyra (men jättesnygga) cykelbyxor och sidväskor innan det blev dags för avfärd.

Om rutten: Luzern - Küssnacht - Weggis - Brunnen - Flüelen - Rütli - Beckenried - Luzern 

Till Luzern (den största staden runt Vierwaldstättersee) åkte vi med tåg och insåg att det är bra att vara tidigt ute - samt i förväg veta var i tåget som cykelvagnen befinner sig - för att man ska vara säker på att på plats. Vädret var det bästa tänkbara: årets sommar i Schweiz var ovanligt varm och fuktig men vi lyckades pricka in den enda julihelgen då det åtminstone var lite molnigt.

Från Luzern hade vi blivit rekommenderade att börja turen i riktning mot Küssnacht am Rigi och för det finns det många goda själ. För det första kommer den inledande sega uppförsbacken mot Meggen när man är som piggast. För det andra – och viktigast - gör det att man på vägen Axenstrasse mellan Brunnen och Flüelen kan ta sin tillflykt till gångbanan när trafiken känns för tät. Slutligen innebär det att man under turens sista del har en skön nedförsbacke från Emmetten ner till Beckenried och därefter plan mark genom Stans, Stansstad och Hergiswil fram tills man är tillbaka vid utgångspunkten. Vilket håll man än tar är vägarna tydligt markerade och med få undantag rör det sig om välunderhållna cykelbanor.

Höjdpunkter: otaliga vackra alpvyer - plus stretching och lite vals 

En tur runt Vierwaldstättersee bjuder en otaliga vackra vyer över sjön och Alperna som omgärdar den. Själv minns jag speciellt det böljande jorbrukslandskapet runt Küssnacht samt utsikten över Brunnen och Flüelen uppifrån Seelisberg. Till vår egen grupps upplevelse skall läggas lite valsdans till levande musik på en brygga i Weggis och ett omfattande stretchingpass på en gräsplan i Brunnen, alltmedan det schweiziska flygvapnet flög i formation över oss.

Ängen Rütli och platsen för eden som skapade Schweiz 

Till cykelturens överraskningar hörde ett besök på ängen Rütli i direkt anslutning till den edsplats – Schwurplats - där kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden (idag: Obwalden resp. Nidwalden) år 1291 ska ha ingått det förbund som blev grunden till våra dagars Schweiz. Priset för att komma hit var dock över en timmes vandring upp till toppen av Seelisberg; mindre roligt när man leder en lastad cykel!

Ta båten från Flüelen 

Det bör poängteras att man inte ännu kan cykla runt hela Vierwaldstättersee, p.g.a. ett antal kilometer där bergen stupar rakt ner i sjön. Extremt vana idrottsmän kan ta sig från Flüelen till Seelisberg så länge de är beredda på att regelbundet bära cykeln uppför branta stigar. För mindre våghalsiga turister är det bättre att ta båten till Treib och därifrån bergståget upp till toppen. Då får man fortfarande se den storslagna utsikten, inklusive ängen Rütli (om än enbart uppifrån). 

Bland svenskar som gillar Facebook 

Så mycket språkinlärning blev det inte den här helgen, i ett gäng där alla pratade svenska. Eller vad är det nu vi pratar? Enligt utomstående observatörer har just Anna Adevi och jag en tendens att tillsammans skruva upp hennes skånska och min halmstaddialekt till maxvärden. På en restaurang bad faktiskt en schweizare oss att bekräfta att det var danska vi pratade, ”för det kunde ju absolut inte vara svenska”. Det får vara hur det vill med hur vi talar: ett mervärde i umgänget med Anna är att hon är en av mina få jämnåriga som gillar sociala medier - läs Facebook - ännu mer jag. Det gjorde att resan blev väldokumenterad i form av roliga foton.

Sammanfattningsvis blev vår stora lärdom av den här helgen att både min fru och jag utan problem kan cykla 10 mil. Men jag ska kanske ta med knäskydd nästa gång, för säkerhets skull... ;)

- - -

Boende och restauranger 

I Flüelen övernattade vi på hotellet Tourist. Det har inte renoverats på många år, men är prisvärt, erbjuder en riktigt bra frukost och ägarna hjälpte oss dessutom gärna med cykeltips. Middag i samma stad åt vi på Cantina Apertura, en något udda, men trevlig restaurang nere vid sjön.

- - -
English version