Pages

Wednesday, 21 September 2016

SWE: Lär dig förstå talad danska – vokaler och diftonger

Varför säger danskarna 'fresk' fastän de skriver frisk?


Vi har redan gått igenom hur vissa konsonanter – inte minst /r/ - genom reduktion försvinner från våra dagars talade danska. Detta leder dock inte till att danskarna inte förstår varandra, delvis eftersom de istället använder sig av vokalljuden för att skilja ett ord från ett annat. Denna s.k. vokalisering avlägnsnar starkt språket från svenska och norska och gör danskan unikt. Inget annat germansk språk har lika många vokalljud: minst 20 monoftonger och minst 11 diftonger. Räknar vi därtill in den betydelseskiljande effekt som stöten kan ge på danskans vokaler når vi hela 30 monoftonger!*

Detta innebär inte att danska skrivs med fler bokstäver än svenska och norskan. Vokalljuden stavas på ett sätt som vi känner igen – den exakta "färgen" på vokalen blir däremot beroende på vilka ljud som kommer före och efter samt om vokalen är kort eller lång. Förändringarna är i vissa hand mycket små, men om man vill lära sig att tala perfekt danska måste man lägga dem på minnet. De som nöjer sig med att bli bättre på att förstå språket kan dra nytta av de regelmässiga förändringar som beskrivs här nedan, följda av en genomgång vokal för vokal plus slutligen några tröstande ord.

Regelbundna ändringar av vokalljuden

 

Vokalöppning vid korta vokaler

Om vi med utgångspunkt i svenska eller norska - men också i danskt skriftspråk - förväntar oss att danskar ska uttala en vokal på ett visst sätt, blir vi ofta förvånade. En stor andledning till detta är danskans vokalöppning (också kallad vokalsänkning). Tungan sänks så att vokalen uttalas med en större öppning i munhålan. Detta fenomen inträffar väldigt ofta (dock inte alltid) när vokalerna är korta.

De främre icke-rundade vokalerna /i/, /e/, /æ/ och /a/ ger enligt IPA ljuden [i], [e], [ɛ], [æ], [a] eller [ɑ]. Vid kort vokal kan ljudet sänkas ett steg enligt samma ordning. Frisk stavas på danska som på svenska, men uttalas fresk [fresk]. Vill skrivs vil men uttalas vell [vel]. Säker skrivs sikker men uttalas seckå [’seɡ̊ɔ]. Själv skrivs selv men uttalas säll [sɛl].

De främre rundade vokalerna y, ø och o ger enligt IPA ljuden [y], [ø] och [ʌ]. Vid kort vokal kan ljudet sänkas ett steg enligt samma ordning. Yngst stavas som på svenska men uttalas öngst [øŋst]. Våld vold uttalas våll [vʌl]. Grön grøn uttalas grånn [gʁʌn].

De bakre rundade voklarne u, o och å ger enligt IPA ljuden [u], [o], [ɒ] eller [ɔ]. Vid kort vokal kan ljudet sänkas två steg enligt samma ordning. Dum stavas som på svenska men uttalas dåmm [dɒm].

En bra video om denna vokalöppning (vokalsänkning) på danskan hittar ni här: Dansk udtale

Vokalöppning av /e/ och /ø/ framför j-ljud (stavade med /j/ eller /g/)

Vokalöppning – ofta i mer än ett steg i vokalserierna ovan – sker i många fall framför j-ljudet, oavsett om detta stavas med /j/ eller med /g/. Segelbåt sejlbåd respektive teckna tegne uttalas sajlbåd [’sailbɔːð̞] respektive tajnö [’tˢainə]. Ögonblick øjeblik uttalas åjjblick [’ʌɪ̯bliɡ̊]. Nyckel nøgle uttalas nåjjle [’nʌɪ̯le]. Lök løg blir låjj [’lʌ:ɪ̯].

Vokalöppningar efter /r/

Vokalerna /i/ och /æ/ sänks ofta när de står efter ett /r/. Rosta riste (som i risted løg på korven) uttalas rästö [’ʁæstə]. En (tids-) frist stavas som på svenska men uttalas fräst [’fʁæst]. Präst præst respektive idrott idræt uttalas prast [’pʁast] respektive idratt [’iːdʁat].

Diftonger orsakade av ett följande /r/

Som redan nämnts i texten om reduktion uttalas ändelsen –er närmast som å [ɔ]. I andra fall, när /r/ står efter en annan vokal än /e/, uppstår en diftong, som vi kan beskriva som en blandning av den skrivna vokalen och det efterföljande å-ludet. Där der uttalas däå [d̥æɔ]. Hjort hjorte uttalas jåådö [’jɔːd̥ə]. Ärtor ærter blir nästan till äädö [’æ:ɔd̥ɔ]. Smör smør och göra gøre uttalas smöå [’smœ̞:ɔ] respektive göå [’gœ̞:ɔ].

Diftonger orsakade av /v/

Bortsett från när det står först i ord, signalerar bokstaven /v/ en diftong som slutar på ett ljud påminnande om /w/ i engelskan. Sova sove uttalas följdaktligen närmast såw [’sʌ:wə]. Trädgård have uttalas närmast häw [’hæ:wə].

Diftonger orsakade av /g/

Ett /g/ mellan två vokaler kan i vissa sammanhang uttalas som engelskans /w/ och leda till en diftong: språket sproget uttalas sproued [‘sb̥ʁʌʊ̯əð̞ˠ̠].

 

Svårigheter med uttalet av danska vokaler – i bokstavordning

 

A


Bokstaven /a/ uttalas ibland med öppnare, ibland med mer sluten mun, men förstås i princip alltid enkelt av svenskar.

 

E


Uttalet av /e/ är nog det som orsakar störst svårigheter för svenskar, men det som vi upplever som konstigt är förhållandevis regelbundet. Lär man sig att känna igen uttalet av de obetonade ändelserna –er respektive –e (se min text om reduktion) förbättrar man avsevärt sin förståelse. Ytterligare hjälp får man genom reglerna om vokalöppning och diftongering här ovan.

I

Bokstaven /i/ uttalas ofta som på svenska. Som nämnts ovan, kan i öppnas till /e/ eller till och med /ä/, när vokalljudet är kort (se vokalöppning ovan).

O

Bokstaven /a/ uttalas närmast som vår svenska långa /å/ – i vissa sammanhang öppnare, i andra med mer rundad, sluten mun - men det förstås i princip alltid av svenskar.

U

Bokstaven /u/ uttalas närmast som vårt svenska långa /o/. Uttalet blir egentligen bara klurigt när det som kort vokal går mot /å/, enligt ovan nämnd vokalöppning.

Y

Danskars uttal av /y/ kan svenskar uppfatta som svårt när det vid kort vokal går mot /ö/, enligt ovan nämnd vokalöppning.

Ä

Uttalet av /æ/ kan när vokalen är kort gå mot /a/ enligt reglerna för vokalöppning enligt ovan. Ljudet av /ä/ blir också öppnare när det diftongeras före ett /r/.

Ö

Uttalet av /ø/ kan när vokalen är kort gå mot /å/, enligt reglerna för vokalöppning enligt ovan. Samma öppning kan vi höra när /ö/ diftongeras före ett /r/.

Å

Bokstaven /å/ kan uttalas öppnare eller mer sluten, men bör inte orsaka några svårigheter för svenskar.

Lite tröst: Språkvetarna uppfattar mer än vanliga danskar

I somras lyssnade min kusin och jag till ett antal ord som hennes danske man läste upp för oss. Målet var att vi skulle höra ett flertal olika ö-ljud. Att vi två svenskar bara lyckades uppfatta ett fåtal varianter må vara hänt. Intressantare var att även vår danske vän hade svårt att förstå skillnaderna. Lite elakt kan man nog säga att fascinationen för danskans många vokalljud kanske i första hand frodas bland språkforskare. Samtidigt är det nog så att det är just sådan minimala skillnader som danskar tränar sig på att registrera. De behöver ju någonting alternativt att bygga förståelse på när språket sakta förlorar de ljud som är så viktiga i svenska och norska, nämligen konsonanterna. Mer om dessa följer i nästa artikel.

- - -

*Som jämförelse kan nämnas att norska dialekter normalt har 18 monoftonger och 6 diftonger. Rikssvenskan har 17 till18 monoftonger och saknar diftonger. I många svenska dialekter ser det naturligtvis annorlunda ut och som exempel vill jag nämna gotländskan, eftersom man där har behållit svenskans historiska diftonger.

- - -
Mina tidigare artiklar om det danska språket: 

Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik 
Lär dig förstå talad danska - introduktion (del 1)
Lär dig förstå talad danska - trots reduktion (del 2)
Lär dig förstå talad danksa - stöt/stød (del 3)

- - -

Källor:

No comments:

Post a Comment

Thank you for leaving a comment! I love feedback!