Pages

Tuesday, 27 September 2016

SWE: Lär dig förstå talad danska – konsonanterna

Äntligen lite konsonanter, också i danskan!


När vi svenskar (men också många norrmän) läser danska blir språket mer förståeligt, för plötsligt finns de där: alla konsonanter som faller bort eller blir till halvvokaler när danskarna talar (se artiklarna om reduktion respektive vokaler).

Även de konsonantljud som uttalas kan dock uppfattas som så annorlunda att de blir svårförstådda. Här nedan finner ni en genomgång av de systematiska skillnader som finns mellan svenskans och danskans konsonantljud följt av en genomgång av alla konsonanterna, i bokstavsordning. Artikeln avslutas med en rekommendation om att läsa danska.

De svåra konsonanterna /b/, /d/ och /g/ respektive /p/, /t/ och /k/


Danskan utmärker sig bland germanska språk genom att konsonanterna /b/, /d/ och /g/ har förlorat sin tonalitet. Stämbanden vibrerar inte när de uttalas och de låter därför väldigt likt /p/, /t/, respektive /k/. Den enda skillnaden ligger i aspirationen, alltså i hur mycket luft talaren pressar fram i det ögonblick ett visst ljud formas i munnen. Aspirationen i sin tur blir bara tydlig om en stavelse är betonad.

Obetonade /b/, /d/ och /g/ respektive /p/, /t/ och /k/


Som en följd av detta uttalas orden båda/bägge begge och skalbaggar bække (där /g/- respektive /k/-ljuden inte är betonade) på samma sätt, ungefär bägge [‘b̥ɛ:ɡ̊e]. Uttalet av dubbla /tt/ låter för svenskar snarast som dubbelt /d/: ordet satte stavas som på svenska men uttalas säddö [‘sæd̥ə]. Studsa hoppe och matta tæppe låter för oss som håbbö [‘hʌb̥ə] respektive täbbe [‘tˢæb̥ə].

Bokstaven /t/ uttalas också som /d/ när den föregås av andra konsonanter. Nästa næste uttalas alltså näsde [‘næsd̥e]. Jos/juice saft uttalas säfd [sæfd̥]. Enligt samma princip blir danskans /k/ till /g/ i ord som stäng luk, vilket uttalas lugg [luɡ̊].

Bokstaven /d/ blir i slutljud till ett läspljud likt engelskans /th/ i artikeln the. Ordet mjuk blød uttalas blöth [b̥løːð̞ˠ̠]. Mat mad uttalas mäth [mæːð̞ˠ̠]. Språket sproget uttalas sproued [‘sb̥ʁʌʊ̯əð̞ˠ̠].

I ord som bästa bedste, sista sidste, sill sild och eld ild uttalas bokstaven /d/ inte alls.

Ännu större blir skillnaden mot svenskan när /b/ och /g/ står som slutljud eller i obetonad stavelse efter en lång vokal. Då blir de väldit mjuka eller till och med vokalljud. Tvål sæbe uttalas ofta säw [‘sæ:wə]. Lök løg låter för oss som låjj men /j/-ljudet är närmast en kort variant av vokalen /i/ [’lʌ:ɪ̯]. Detta sker även i så enkla ord som dag, vilket skrivs som på svenska men uttalas däö [‘d̥æ:ə].

I ändelsen –/ig/, som i underlig (vilket skrivs som på svenska) uttalas /g/ inte alls. Det faller också bort i ord som frågade spurgte, vilket närmast uttalas spoådö [‘sb̥uɔd̥ə].

För svenskar bör också tilläggas att /g/ inte uttalas som /j/ framför ljusa vokaler; jämför vårt gömma undan/spara med danskans gemme [‘ɡ̊ɛmə]. Undantag här utgör de fall när bokstaven /g/ föregås av ett /l/, då uttalas /g/ som /j/ även på danska. Vågor/böljor bølger uttalas böljå [‘b̥øljɔ]. Lägg också märke till uttalet av /g/ i ord som språket sproget enligt ovanstående kommentar om /d/ i slutljud.

 

Betonade /p/, /t/ och /k/


I betonad ställning är danskans /p/,  /t/ och /k/ mycket mer aspirerade än svenskans. Mer luft passerar alltså mellan läpparna när de uttalas. I /t/-ljudets fall går uttalet ofta mot /ts/.  Därmed finns det alltså likheter mellan danskt uttal av tid [tˢiːð̞ˠ̠].och tyskans Zeit.

Bokstäverna /v/ och /f/


Mellan två vokaler uttalas bokstaven /v/ som en vokal [w], vilket leder till en diftong (eller t.o.m. triftong). Trädgård have uttalas närmast häw [’hæ:wə]. Detsamma händer med bokstaven /f/ när den står framför en konsonant. Avkomma afkom uttalas aukom [’ɒʊ̯ɡ̊ʌm].

I ordet av af uttalas bokstaven /f/ inte alls.

De danskan konsonanterna – i bokstavsordning

 

Bokstaven /b/

Bokstaven /b/ uttalas annorlunda än på svenska. Se ovan.

 

Bokstaven /c/

Bokstaven /c/ uttalas i princip som på svenska, alltså som /s/ framför mjuk vokal, som i cykel, och som /k/ framför hård vokal, som i camping.

 

Bokstaven /d/

Bokstaven /d/ uttalas väldigt annorlunda än på svenska. Se ovan.

 

Bokstaven /f/

Bokstaven /f/ uttalas oftast som på svenskan, men det finns ett antal undantag enligt ovan.

Bokstaven /g/

Bokstaven /g/ uttalas väldigt annorlunda än på svenska. Se ovan.

Bokstaven /h/

Bokstaven /h/ uttalas i princip som på svenska, till och med i ord som rådjur hjort och hjälp hjælp (dvs. här uttalas /h/ inte alls). Det uttalas dock inte i frågeorden vem hved och vad hvad, vilket gör att uttalat av dessa påminner om svenskans även om orden skrivs annorlunda.

Bokstaven /j/

Bokstaven /j/ uttalas ibland snarast som ett kort /i/, men detta orsakar inga problem för svenskar. Väg vej uppfattar vi som väjj, även om fonetikerna skriver [væɪ̯].

Bokstaven /k/

Bokstaven /k/ uttalas ofta annorlunda än på svenska. Se ovan.

 

Bokstaven /l/

Bokstaven /l/ uttalas som på svenska.

Bokstaven /m/

Bokstaven /m/ uttalas som på svenska.

Bokstaven /n/

Bokstaven /n/ uttalas nästan alltid som på svenska. Undantag utgör franska lånord som departement, vilket skrivs som på svenska men uttalas med ett /ng/-ljud [ŋ] på slutet.

Bokstaven /p/

Bokstaven /p/ uttalas ofta annorlunda än på svenska. Se ovan.

Bokstaven /r/
Bokstaven /r/ uttalas på danska - liksom på skånska - vid tungroten [ʁ]. I många fall uttalas den dock inte alls utan skapar en diftong (se artikeln om vokaler).

Bokstaven /s/
Bokstaven s uttalas nästan alltid som på svenska.

Bokstaven /t/
Bokstaven /t/ uttalas väldigt annorlunda än på svenska. Se ovan.

Bokstaven /v/

Först i ord uttalas bokstaven /v/ som på svenska. Mellan två vokaler blir den dock närmast en vokal, vilket ger en diftong enligt ovan.

Läs danska för att ”höra” det som inte uttalas


Liksom i kapitlet om reduktion tror jag att det bästa sättet att närma sig danskans uttal av konsonanter är att läsa mer på danska. Vet vi att frågade heter spurgte – alltså något helt annat än på svenska - blir det betydligt lättare att förstå vad danskar menar när de säger spoådö [‘sb̥uɔd̥ə].

- - -

Mina artiklar om det danska språket:


Det här var den sista av mina artiklar om danska för den här gången, men det blir nog flera längre fram. De tidigare artiklarna finner ni här:

Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik
Lär dig förstå talad danska - introduktion (del 1)
Lär dig förstå talad danska - trots reduktion (del 2)
Lär dig förstå talad danksa - stöt/stød (del 3)
Lär dig förstå talad danksa – vokaler (del 4)

- - -

Källor:

 

•    Snacka skandinaviska; Lindgren, Birgitta / Havaas, Anitha; Prodicta, 2012; sid. 25-26
•    Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 129-137, 232-235.
•    Wikipedia på engelska: Danish phonology
•    Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d.
•    Fonetik.dk – dansk udtale – vokaler

No comments:

Post a Comment

Thank you for leaving a comment! I love feedback!