SWE: Lär dig förstå talad danska – introduktion

Jag börjar med ett avslöjande: Efter tre år i Schweiz är det mycket lättare för mig att förstå schweizertyska än danska. Genom mitt engagemang på Nordiska Roddföreningen i Zürich påminns jag varje vecka om denna svaghet. Danskan känns väldigt svår trots att jag växte upp i Halmstad, en stad med dansk historia, där vi hade tillgång till dansk TV (detta var ju långt före Internet...). Må vara att vi sydsvenskar har mindre problem än den genomsnittlige stockholmaren, men vad hjälper det när vi de facto är pinsamt svaga på vårt grannspråk?

Därför ska jag i ett antal texter försöka att göra danskan mer lättillgänglig för svenskar (och kanske också för norrmän). Har kommer en introduktion, darefter följer artiklar om reduktion, den danska stöten samt vokal- och diftong- respektive konsonantljuden.

Skillnaden är allt annat än en liten detalj

Låt mig från början understryka det självklara. Hade en någorlunda stor del av danskarna uttalat sitt språk så som många norrmän i Oslo talar norska, skulle vi ha en helt annan språksituation i Skandinavien. En stor fördel med standardøstnorsk – liksom med rikssvenska - är att modernt uttal till stor del har anpassats till hur ord skrivs. Visst finns det skillnader i våra skandinaviska skriftspråk men de präglas av stor systematik och man kan därför enkelt lära sig dem. Med utgångspunkt i ett talspråk som påminner om skriftspråket underlättas inlärningen, inte minst för oss vuxna. Relativt snart kan man därför anta de utmaningar som dialekter innebär.

Här skiljer sig dock danskan från övriga skandinaviska språk. I samtliga danska dialekter ligger våra dagars uttal väldigt långt från det skrivna ordet. Det handlar alltså inte om någon liten detalj.

Val av fonetisk skrift 

Att danskt uttal inte är enkelt bekräftas i mina ögon av att man har skapat en egen ljudhärmande (fonetisk) skrift. Den heter Dania och anses bättre förklara unikt danska drag, så som vissa /r/- och vokalljud samt stöten. Samtidigt hävdar många att Dania mer lättförståeligt för dem som inte studerar språk som vetenskap.

Min egen erfarenhet är att Dania inte upplevs som intuitivt av svenskar. Av denna anledning väljer jag att använda mig av det internationella fonetiska alfabetet, IPA, och kompletterar detta med försök till en egen ljudskrift, med utgångspunkt i rikssvenskt uttal. Hur danskar säger annorlunda anderledes kommer jag följdaktligen att förklara med annålets (IPA: [ˈɑnɔˌleːð̩s]), men lägger inte till Dania-versionen [ˈαnɹ̩ˌleːḍs].

Vore lösningen en stavningsreform?

Det finns krafter i Danmark som vill genomföra en stavningsreform för att öka överensstämmelsen mellan skriftspråket och modernt danskt uttal. Sannolikt skulle detta göra det lättare för danska barn att börja skriva. Studier visar att dessa faktiskt behöver längre tid för att lära sig orden i sitt språk. Från mitt perspektiv - alltså en svensk som vill lära mig att förstå danska – vore detta katastrofalt. Det skulle skapa en enorm klyfta mellan, å ena sidan, svenskan och norskan och, å den andra, danskan. Danskt uttal är redan en tillräckligt stor utmaning om vi vill kunna kommunicera med varandra på skandinaviska. Förlorar vi skriftspråket återstår bara vår gemensamma språkhistoria.

Det får räcka med att förstå!

Det ska erkännas att jag ursprungligen hade för avsikt att lära mig att tala danska. ”Det fixar du snabbt, du som kan så många språk”, var mina vänners reaktion. Efter att ha öppnat den fösta läroboken har jag dock snabbt begränsat mig. Redan ordet Danmark avslöjar varför: här finns två korta /a/-ljud, men de uttalas inte på samma sätt. Inte undra på att landet heter Denmark på engelska och Dänemark på tyska. Vill man lära sig att prata felfri danska måste man lära sig dessa ljud, i många fall ord för ord. Nöjer man sig med att förstå danska bättre blir vägen till målet avsevärt kortare. Det är inom det sistnämnda som jag har målsättningen att vara till hjälp.

Härnäst följer, som sagt, en artikel om dansk reduktion. Håll till godo.

- - -
Jag har aldrig läst danska vid universitetet, så alla förslag till förbättringar av denna text är varmt välkomna.

- - -
Tidigare relaterade texter: Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik

- - -
English version

- - -
Källor: 

• Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 18-19, 153.
• Københavns Universitet - Bokstavslyd 
• Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d.