SWE: Lär dig förstå talad danska – trots reduktion

Reduktion ger otydligare uttal 

Det är ett faktum att den talade danskan har ändrats markant under 1900-talet. Danskarna utelämnar allt fler stavelser eller ljud när de inte är betonade eller när de står i slutet av ord. Detta fenomen kallar språkforskarna för reduktion och det avlägsnar steg för steg danskan från de båda andra skandinaviska språken. Tydligen behöver man inte gå längre tillbaka än till 1960-talet för att hitta filmer där språket låter mer skandinaviskt än idag.

Ibland flyter orden faktiskt samman. I modern danska görs ingen uttalsskillnad mellan läkare læger (pluralis) och en lärare lærer (singularis). Båda orden uttalas ungefär lääå [ˈlæ:ɔ].

Misströsta bara lite grand 

Det är lätt att misströsta men det finns en räddning: förändringarna och försvagningarna av det danska uttalet följer vissa regler. Här följer en presentation av dem som jag anser viktigast.

Ändelsen –a blev –e och föll sedan i många fall bort 

Att ett kort /e/ i obetonad ställning får ett ljud som går mot svenskans ö (mer korrekt [ə]) är ett fenomen som finns i många språk. Man brukar kalla detta vokalljud för schwa.

Liksom i danskan har den urskandinaviska ändelsen -a även i norskan blivit till -e, men den uttalas också på detta sätt. I danskan däremot har den reducerats till schwa, vilket påverkar bl. a. grundformen (infinitiven) för alla verb. Tala tale uttalas alltså tälö [ˈtˢæ:lə].

I vissa fall har det gått så långt att ändelsen inte uttalas alls. Med ordet haka hage som exempel kan man tänka sig hur utvecklingen har skett i stegen: haka – hagö – häjö – häö- hää. När talaren behåller en ändelse på slutet blir dagens uttal ungefär hääö [ˈhæ:ə], men samma ord uttalar många danskar hää [ˈhæ:].

Alternativt: ändelsen –a blev –e och sedan assimilerad 

I danskan är ovan nämnt schwa så svagt att det hos många talare helt förlorar sitt ursprungliga färg om det uttalsmässigt kommer efter en annan vokal. Man säger att ljudet assimileras (anpassas).

Det är därför som orden för vardagsrum stue kan uttalas stuu [ˈsd̥uːu] (jämför med svenskans stuga) och flicka pige kan låta som pii [ˈpʰiːi].

När /r/ blir en vokal 

Vissa svenskar retar sig på danska (och sydsvenska!) tungrots-r. Det bör man genast sluta med om man vill förstå danska. Betydligt mer främmande för oss är de många fall där de danska r-ljuden snarast har blivit en vokal; en så kallad vokoid. Tillsammans med en föregående vokal bildar denna vokoid en diftong. Detta påverkar bland annat den i alla skandinaviska språk så vanliga ändelsen -er. Ordet kyrkor kirker är ett bra exempel eftersom vokoiden dyker upp två gånger. Uttalet är kiökö [ˈkʰiɔkʰəɔ].

Bland våra svenska dialekter ser man ett liknande fenomen runt min hemstad Halmstad. Likt i danskan ersätts i dessa positioner r-ljudet av diftonger. Kyrkor blir hos oss kyökoö [ˈɕyːəkuːə].

En av två konsonanter faller bort 

I många danska ord ser man hur bokstavskombinationer som -ld- och –nd- förenklas till ett enda ljud; -ll- respektive -nn-. Detta gör att verbet vilja vilje och adjektivet vilda vilde båda uttalas som ville [ˈvilə].

Köpenhamnsdialekt i stället för riksdanska 

Reduktion finns också i svenska och norska, men i danskan saknas den motkraft som vi har i rikssvenska respektive resp. standardöstnorska. Rigsdansk främjas inte längre i media och trängs därför ut av modern köpenhamnsdialekt. Den senare är vår sinnebild för den ”grötiga” danskan, eftersom obetonade stavelser här försvinner i ännu högre grad än i andra dialekter. Om köpenhamnare säger något som vi uppfattar som Ka du gi m n ka är det svårt för en svensk att förstå att det är ”Kan du give mig en kage?” som de säger. Verbformen kan uttalas på samma sätt som den önskade kakan.

Skriftspråket som bro 

Vill du lära dig att "höra" de danska ord som döljer sig bakom reduktionen, anser jag att det hjälper om man regelbundet läser danska. Sannolikt är det därför som norrmän generellt är bättre på vårt grannspråk än vi svenskar – deras bokmål är ju mycket mer likt danskan.

Tycker man sig höra man uu [ˈuːu] där man som svensk förväntar sig ordet vecka blir man naturligtvis förvirrad. Vet man att ordet skrivs uge (på norskt bokmål uke) blir det hela betydligt enklare.

I kommande artiklar ska jag fördjupa mig i danska vokal- respektive konsonantljud. Först ska vi dock se närmre på ett unikt ljudfenomen som svenskar har stört sig på i århundrande: den danska stöten.

- - -
Jag har aldrig läst danska vid universitet, så alla förslag till förbätringar av denna text (inte minst den fonetiska skriften) är varmt välkomna. 

- - -
Mina tidigare artiklar om det danska språket: 
Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik 
Lär dig förstå talad danska - introduktion

- - -
English version

- - -
Källor: 
Snacka skandinaviska; Lindgren, Birgitta / Havaas, Anitha; Prodicta, 2012; sid. 24. 
Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 18,-19, 129-137 och 230-235.
Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d.
Wikipedia på engelska: Danish phonology

SWE: Lär dig förstå talad danska – introduktion

Jag börjar med ett avslöjande: Efter tre år i Schweiz är det mycket lättare för mig att förstå schweizertyska än danska. Genom mitt engagemang på Nordiska Roddföreningen i Zürich påminns jag varje vecka om denna svaghet. Danskan känns väldigt svår trots att jag växte upp i Halmstad, en stad med dansk historia, där vi hade tillgång till dansk TV (detta var ju långt före Internet...). Må vara att vi sydsvenskar har mindre problem än den genomsnittlige stockholmaren, men vad hjälper det när vi de facto är pinsamt svaga på vårt grannspråk?

Därför ska jag i ett antal texter försöka att göra danskan mer lättillgänglig för svenskar (och kanske också för norrmän). Har kommer en introduktion, darefter följer artiklar om reduktion, den danska stöten samt vokal- och diftong- respektive konsonantljuden.

Skillnaden är allt annat än en liten detalj

Låt mig från början understryka det självklara. Hade en någorlunda stor del av danskarna uttalat sitt språk så som många norrmän i Oslo talar norska, skulle vi ha en helt annan språksituation i Skandinavien. En stor fördel med standardøstnorsk – liksom med rikssvenska - är att modernt uttal till stor del har anpassats till hur ord skrivs. Visst finns det skillnader i våra skandinaviska skriftspråk men de präglas av stor systematik och man kan därför enkelt lära sig dem. Med utgångspunkt i ett talspråk som påminner om skriftspråket underlättas inlärningen, inte minst för oss vuxna. Relativt snart kan man därför anta de utmaningar som dialekter innebär.

Här skiljer sig dock danskan från övriga skandinaviska språk. I samtliga danska dialekter ligger våra dagars uttal väldigt långt från det skrivna ordet. Det handlar alltså inte om någon liten detalj.

Val av fonetisk skrift 

Att danskt uttal inte är enkelt bekräftas i mina ögon av att man har skapat en egen ljudhärmande (fonetisk) skrift. Den heter Dania och anses bättre förklara unikt danska drag, så som vissa /r/- och vokalljud samt stöten. Samtidigt hävdar många att Dania mer lättförståeligt för dem som inte studerar språk som vetenskap.

Min egen erfarenhet är att Dania inte upplevs som intuitivt av svenskar. Av denna anledning väljer jag att använda mig av det internationella fonetiska alfabetet, IPA, och kompletterar detta med försök till en egen ljudskrift, med utgångspunkt i rikssvenskt uttal. Hur danskar säger annorlunda anderledes kommer jag följdaktligen att förklara med annålets (IPA: [ˈɑnɔˌleːð̩s]), men lägger inte till Dania-versionen [ˈαnɹ̩ˌleːḍs].

Vore lösningen en stavningsreform?

Det finns krafter i Danmark som vill genomföra en stavningsreform för att öka överensstämmelsen mellan skriftspråket och modernt danskt uttal. Sannolikt skulle detta göra det lättare för danska barn att börja skriva. Studier visar att dessa faktiskt behöver längre tid för att lära sig orden i sitt språk. Från mitt perspektiv - alltså en svensk som vill lära mig att förstå danska – vore detta katastrofalt. Det skulle skapa en enorm klyfta mellan, å ena sidan, svenskan och norskan och, å den andra, danskan. Danskt uttal är redan en tillräckligt stor utmaning om vi vill kunna kommunicera med varandra på skandinaviska. Förlorar vi skriftspråket återstår bara vår gemensamma språkhistoria.

Det får räcka med att förstå!

Det ska erkännas att jag ursprungligen hade för avsikt att lära mig att tala danska. ”Det fixar du snabbt, du som kan så många språk”, var mina vänners reaktion. Efter att ha öppnat den fösta läroboken har jag dock snabbt begränsat mig. Redan ordet Danmark avslöjar varför: här finns två korta /a/-ljud, men de uttalas inte på samma sätt. Inte undra på att landet heter Denmark på engelska och Dänemark på tyska. Vill man lära sig att prata felfri danska måste man lära sig dessa ljud, i många fall ord för ord. Nöjer man sig med att förstå danska bättre blir vägen till målet avsevärt kortare. Det är inom det sistnämnda som jag har målsättningen att vara till hjälp.

Härnäst följer, som sagt, en artikel om dansk reduktion. Håll till godo.

- - -
Jag har aldrig läst danska vid universitetet, så alla förslag till förbättringar av denna text är varmt välkomna.

- - -
Tidigare relaterade texter: Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik

- - -
English version

- - -
Källor: 

• Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 18-19, 153.
• Københavns Universitet - Bokstavslyd 
• Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d.