SWE: Lär dig förstå talad danska – trots reduktion

Reduktion ger otydligare uttal 

Det är ett faktum att den talade danskan har ändrats markant under 1900-talet. Danskarna utelämnar allt fler stavelser eller ljud när de inte är betonade eller när de står i slutet av ord. Detta fenomen kallar språkforskarna för reduktion och det avlägsnar steg för steg danskan från de båda andra skandinaviska språken. Tydligen behöver man inte gå längre tillbaka än till 1960-talet för att hitta filmer där språket låter mer skandinaviskt än idag.

Ibland flyter orden faktiskt samman. I modern danska görs ingen uttalsskillnad mellan läkare læger (pluralis) och en lärare lærer (singularis). Båda orden uttalas ungefär lääå [ˈlæ:ɔ].

Misströsta bara lite grand 

Det är lätt att misströsta men det finns en räddning: förändringarna och försvagningarna av det danska uttalet följer vissa regler. Här följer en presentation av dem som jag anser viktigast.

Ändelsen –a blev –e och föll sedan i många fall bort 

Att ett kort /e/ i obetonad ställning får ett ljud som går mot svenskans ö (mer korrekt [ə]) är ett fenomen som finns i många språk. Man brukar kalla detta vokalljud för schwa.

Liksom i danskan har den urskandinaviska ändelsen -a även i norskan blivit till -e, men den uttalas också på detta sätt. I danskan däremot har den reducerats till schwa, vilket påverkar bl. a. grundformen (infinitiven) för alla verb. Tala tale uttalas alltså tälö [ˈtˢæ:lə].

I vissa fall har det gått så långt att ändelsen inte uttalas alls. Med ordet haka hage som exempel kan man tänka sig hur utvecklingen har skett i stegen: haka – hagö – häjö – häö- hää. När talaren behåller en ändelse på slutet blir dagens uttal ungefär hääö [ˈhæ:ə], men samma ord uttalar många danskar hää [ˈhæ:].

Alternativt: ändelsen –a blev –e och sedan assimilerad 

I danskan är ovan nämnt schwa så svagt att det hos många talare helt förlorar sitt ursprungliga färg om det uttalsmässigt kommer efter en annan vokal. Man säger att ljudet assimileras (anpassas).

Det är därför som orden för vardagsrum stue kan uttalas stuu [ˈsd̥uːu] (jämför med svenskans stuga) och flicka pige kan låta som pii [ˈpʰiːi].

När /r/ blir en vokal 

Vissa svenskar retar sig på danska (och sydsvenska!) tungrots-r. Det bör man genast sluta med om man vill förstå danska. Betydligt mer främmande för oss är de många fall där de danska r-ljuden snarast har blivit en vokal; en så kallad vokoid. Tillsammans med en föregående vokal bildar denna vokoid en diftong. Detta påverkar bland annat den i alla skandinaviska språk så vanliga ändelsen -er. Ordet kyrkor kirker är ett bra exempel eftersom vokoiden dyker upp två gånger. Uttalet är kiökö [ˈkʰiɔkʰəɔ].

Bland våra svenska dialekter ser man ett liknande fenomen runt min hemstad Halmstad. Likt i danskan ersätts i dessa positioner r-ljudet av diftonger. Kyrkor blir hos oss kyökoö [ˈɕyːəkuːə].

En av två konsonanter faller bort 

I många danska ord ser man hur bokstavskombinationer som -ld- och –nd- förenklas till ett enda ljud; -ll- respektive -nn-. Detta gör att verbet vilja vilje och adjektivet vilda vilde båda uttalas som ville [ˈvilə].

Köpenhamnsdialekt i stället för riksdanska 

Reduktion finns också i svenska och norska, men i danskan saknas den motkraft som vi har i rikssvenska respektive resp. standardöstnorska. Rigsdansk främjas inte längre i media och trängs därför ut av modern köpenhamnsdialekt. Den senare är vår sinnebild för den ”grötiga” danskan, eftersom obetonade stavelser här försvinner i ännu högre grad än i andra dialekter. Om köpenhamnare säger något som vi uppfattar som Ka du gi m n ka är det svårt för en svensk att förstå att det är ”Kan du give mig en kage?” som de säger. Verbformen kan uttalas på samma sätt som den önskade kakan.

Skriftspråket som bro 

Vill du lära dig att "höra" de danska ord som döljer sig bakom reduktionen, anser jag att det hjälper om man regelbundet läser danska. Sannolikt är det därför som norrmän generellt är bättre på vårt grannspråk än vi svenskar – deras bokmål är ju mycket mer likt danskan.

Tycker man sig höra man uu [ˈuːu] där man som svensk förväntar sig ordet vecka blir man naturligtvis förvirrad. Vet man att ordet skrivs uge (på norskt bokmål uke) blir det hela betydligt enklare.

I kommande artiklar ska jag fördjupa mig i danska vokal- respektive konsonantljud. Först ska vi dock se närmre på ett unikt ljudfenomen som svenskar har stört sig på i århundrande: den danska stöten.

- - -
Jag har aldrig läst danska vid universitet, så alla förslag till förbätringar av denna text (inte minst den fonetiska skriften) är varmt välkomna. 

- - -
Mina tidigare artiklar om det danska språket: 
Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik 
Lär dig förstå talad danska - introduktion

- - -
English version

- - -
Källor: 
Snacka skandinaviska; Lindgren, Birgitta / Havaas, Anitha; Prodicta, 2012; sid. 24. 
Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 18,-19, 129-137 och 230-235.
Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d.
Wikipedia på engelska: Danish phonology

SWE: Lär dig förstå talad danska – introduktion

Jag börjar med ett avslöjande: Efter tre år i Schweiz är det mycket lättare för mig att förstå schweizertyska än danska. Genom mitt engagemang på Nordiska Roddföreningen i Zürich påminns jag varje vecka om denna svaghet. Danskan känns väldigt svår trots att jag växte upp i Halmstad, en stad med dansk historia, där vi hade tillgång till dansk TV (detta var ju långt före Internet...). Må vara att vi sydsvenskar har mindre problem än den genomsnittlige stockholmaren, men vad hjälper det när vi de facto är pinsamt svaga på vårt grannspråk?

Därför ska jag i ett antal texter försöka att göra danskan mer lättillgänglig för svenskar (och kanske också för norrmän). Har kommer en introduktion, darefter följer artiklar om reduktion, den danska stöten samt vokal- och diftong- respektive konsonantljuden.

Skillnaden är allt annat än en liten detalj

Låt mig från början understryka det självklara. Hade en någorlunda stor del av danskarna uttalat sitt språk så som många norrmän i Oslo talar norska, skulle vi ha en helt annan språksituation i Skandinavien. En stor fördel med standardøstnorsk – liksom med rikssvenska - är att modernt uttal till stor del har anpassats till hur ord skrivs. Visst finns det skillnader i våra skandinaviska skriftspråk men de präglas av stor systematik och man kan därför enkelt lära sig dem. Med utgångspunkt i ett talspråk som påminner om skriftspråket underlättas inlärningen, inte minst för oss vuxna. Relativt snart kan man därför anta de utmaningar som dialekter innebär.

Här skiljer sig dock danskan från övriga skandinaviska språk. I samtliga danska dialekter ligger våra dagars uttal väldigt långt från det skrivna ordet. Det handlar alltså inte om någon liten detalj.

Val av fonetisk skrift 

Att danskt uttal inte är enkelt bekräftas i mina ögon av att man har skapat en egen ljudhärmande (fonetisk) skrift. Den heter Dania och anses bättre förklara unikt danska drag, så som vissa /r/- och vokalljud samt stöten. Samtidigt hävdar många att Dania mer lättförståeligt för dem som inte studerar språk som vetenskap.

Min egen erfarenhet är att Dania inte upplevs som intuitivt av svenskar. Av denna anledning väljer jag att använda mig av det internationella fonetiska alfabetet, IPA, och kompletterar detta med försök till en egen ljudskrift, med utgångspunkt i rikssvenskt uttal. Hur danskar säger annorlunda anderledes kommer jag följdaktligen att förklara med annålets (IPA: [ˈɑnɔˌleːð̩s]), men lägger inte till Dania-versionen [ˈαnɹ̩ˌleːḍs].

Vore lösningen en stavningsreform?

Det finns krafter i Danmark som vill genomföra en stavningsreform för att öka överensstämmelsen mellan skriftspråket och modernt danskt uttal. Sannolikt skulle detta göra det lättare för danska barn att börja skriva. Studier visar att dessa faktiskt behöver längre tid för att lära sig orden i sitt språk. Från mitt perspektiv - alltså en svensk som vill lära mig att förstå danska – vore detta katastrofalt. Det skulle skapa en enorm klyfta mellan, å ena sidan, svenskan och norskan och, å den andra, danskan. Danskt uttal är redan en tillräckligt stor utmaning om vi vill kunna kommunicera med varandra på skandinaviska. Förlorar vi skriftspråket återstår bara vår gemensamma språkhistoria.

Det får räcka med att förstå!

Det ska erkännas att jag ursprungligen hade för avsikt att lära mig att tala danska. ”Det fixar du snabbt, du som kan så många språk”, var mina vänners reaktion. Efter att ha öppnat den fösta läroboken har jag dock snabbt begränsat mig. Redan ordet Danmark avslöjar varför: här finns två korta /a/-ljud, men de uttalas inte på samma sätt. Inte undra på att landet heter Denmark på engelska och Dänemark på tyska. Vill man lära sig att prata felfri danska måste man lära sig dessa ljud, i många fall ord för ord. Nöjer man sig med att förstå danska bättre blir vägen till målet avsevärt kortare. Det är inom det sistnämnda som jag har målsättningen att vara till hjälp.

Härnäst följer, som sagt, en artikel om dansk reduktion. Håll till godo.

- - -
Jag har aldrig läst danska vid universitetet, så alla förslag till förbättringar av denna text är varmt välkomna.

- - -
Tidigare relaterade texter: Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik

- - -
English version

- - -
Källor: 

• Danska – Grundbog i dansk for studerende ved svenske universiteter; Købmand Petersen, Bjarne; BOD Books on Demand, 2012; sid. 18-19, 153.
• Københavns Universitet - Bokstavslyd 
• Fonetik og fonologi af Ruben Schachtenhaufen, ph.d. 

ENG: Differences between Danish and Norwegian – Infographic on the Written Languages

The infographic below sums up the main differences between the Danish and Norwegian (Bokmål) written languages.For a Swede it may at first glance be hard to determine in which of these two Scandinavian languages a text is written, but here are a few clues. A more thorough presentation follows after the infographic.

It is not surprising that written Norwegian is very closely related to Danish because, from 1397 to 1885, Norwegians in fact used to use Danish as "their own" script. Since the most commonly used Norwegian of today, Bokmål, is a more modern written language (this is also valid for Nynorsk) its structure is simpler and it matches the actual pronunciation much better than what is the case in Danish.

Single or Double Consonant in Word Endings 

-g/t or -gg/-tt

In Danish you write a single consonant at the end of words although the preceding vowel is pronounced short. (In inflected forms of the same word, where the consonant sound is followed by a vowel, you have to write double consonants in Danish as well, like in English). In Norwegian Bokmål the short pronunciation of a word ending is indicated through double consonants (like in Swedish).

• Danish: væg (væggen), kat (katten)
• Norwegian: vegg (veggen), katt (katten)
• English: wall (the wall), cat (the cat)
• Swedish: vägg (väggen), katt (katten)

 

Voiced or unvoiced consonants in Word Endings

-d/-g or –t/-k 

If you find voiced consonants in word endings, the text is most likely written in Danish. In this position, Norwegian (like Swedish) tends to have unvoiced consonants.

• Danish: mad, ud, tag
• Norwegian: mat, ut, tak
• English: food, out, roof
• Swedish: mat, ut, tak

 

Double Consonants where One of them is "Not Pronounced"

-nd-/-ld- or –nn-/-ll- 

In Danish you can find -nd- and -ld-, respectively, where you in Norwegian Bokmål write -nn- and -ll- (like in Swedish).

• Danish: kvinder, kande, falde
• Norwegian: kvinner, kanne, falle
• English: women, jug, fall
• Swedish: kvinnor, kanna, falla

 

Short -ae- and -e-sounds or only -e-

-æ-/-e- or -e-

In Danish (like in Swedish) modern pronunciation of the short vowels æ and e are the same. The two different spellings can only justified through historical origins. In Norwegian this has been simplified and you consistently write –e-.

• Danish: skæg, hjælp, fem
• Norwegian: skjegg, hjelp, fem
• English: beard, help, five
• Swedish: skägg, hjälp, fem

 

Which Consonant in Front of a Front Vowel

-g-/k- eller gj-/kj- 

In front of front vowels you write –gj- and –kj-, respectively, in Norwegian Bokmål in order to indicate the changed pronunciation of the consonant sound. The Danish spelling (but not the pronunciation) coincides with Swedish.

• Danish: gennem, gøre, køre
• Norwegian: gjennom, gjøre, kjøre
• English: through, do, drive
• Swedish: genom, göra, köra

 

Historically conditioned spelling with –ds-

-ds- or -s- 

 In Danish you might find the spelling -ds- where you in Norwegian Bokmål only write -s- or -ss- (like in English and Swedish).

• Danish: bedst, sidst,
• Norwegian: best, sist,
• Swedish: bäst, sist,
• English: best, last

 

The Numerals 50-90

syvoghalvfjerds or syttisy

For the numerals from 50 to 90 Danish uses a unique base 20 numeral system. In Norwegian you use base 10 numerals (like in English and Swedish). In Danish, the numerals from 21 to 99 are read out with the singular digit preceding the tens (like in German) or twenties. In Norwegian Bokmål you usually do not do this any longer (like in English and Swedish).

• Danish: syvoghalvfjerds
• Norwegian:  syttisyv
<
• English: seventyseven
li> Swedish: sjuttiosju

 

Common Small Words Written Differently

 

• Danish: af, mig, dig, I, jeres,
• Norwegian:  av, meg, deg, dere, deres
• English: by/of, me, you (object singular), you (subject plural), you (object plurarl)
• Swedish: av, mej (mig), dej (dig), ni, er

 

Spelling of Loanwords 

In Danish, the spelling of loanwords tends to be similar to that of the original language. In Norwegian Bokmål the spelling is adapted to local pronunciation.

• Danish: information, chauffør
• Norwegian:  informasjon, sjåfør
• Swedish: information, chaufför
• English: information, chauffeur/driver

 

Subordinate Clauses Beginning with That

In Danish, before a subordinate clause beginning with that you write a comma (like in German), while this is left out in Norwegian Bokmål (as in English and Swedish).

• Danish: Jeg ved, at han ror.
• Norwegian:  Jag vet at han ror.
• English:  I know that he rows.
• Swedish: Jag vet att han ror.

- - -
Sources: 

Snacka skandinaviska; Lindgren/Havaas; Prodicta 2012

Wikipedia på danska  

- - -
This article will continously be improved according to the advice I will receive from my Danish and Norwegian friends. :)

- - -
Swedish version

SE: Skillnader mellan danska och norska i skrift – en infografik

I nedanstående infografik sammanfattas de huvudsakliga skillnaderna mellan danskt och norskt (bokmål) skriftspråk. För en svensk kan det vid en första anblick vara svårt att avgöra, på vilket av dessa två skandinaviska språk en viss text är skriven, men här kommer några ledtrådar. En grundligare genomgång följer efter infografiken.

Att det norska bokmålet starkt påminner om danskan är inte underligt, eftersom det från 1397 till 1885 var just danska som normännen använde som "sitt" skriftspråk. Då det mycket senare skapade bokmålet är ett modernare skriftspråk (detta gäller också för nynorskan) är det enklare uppbyggt och ligger betydligt närmre uttalet än danskan.

Enkel eller dubbel konsonant efter kort vokal i ordslut 

-g/t eller -gg/-tt

I danskan skrivs i slutet på ord en enkel konsonant även om den föregående vokalen uttalas kort. (I böjda former av samma ord, där konsonantljudet följs av en vokal, måste man dock även på danska skriva dubbel konsonant.) På bokmål markeras kort uttal i ordslut genom dubbel konsonant.

• Danska: væg (væggen), kat (katten)
• Norska: vegg (veggen), katt (katten)
• Svenska: vägg (väggen), katt (katten)

 

Tonande eller icke-tonande konsonant i ordslut

-d/-g eller –t/-k 

Ser man tonande konsonanter i ordslut är texten sannolikt skriven på danska. Norskan har i denna position icke-tonande konsonanter, likt svenskan.

• Danska: mad, ud, tag
• Norska: mat, ut, tak
• Svenska: mat, ut, tak

 

Dubbla konsonanter där en av dem "inte uttalas"

-nd-/-ld- eller –nn-/-ll- 

Danskan kan ha -nd- resp. –ld- där man på norskt bokmål – liksom på svenska - skriver -nn- resp. -ll-.

• Danska: kvinder, kande, falde
• Norska: kvinner, kanne, falle
• Svenska: kvinnor, kanna, falla

 

Korta -ae- oc h -e-ljud eller bara -e-

-æ-/-e- eller –e-

I modern danska sammanfaller uttalet av det korta vokalerna æ och e, vilket också är fallet i svenskan. Skillnaden i stavning är alltså bara historiskt berättigad. I norskan har man förenklat detta ock skriver genomgående -e-.

• Danska: skæg, hjælp, fem
• Norska: skjegg, hjelp, fem
• Svenska: skägg, hjälp, fem

 

Konsonantval framför mjuk vokal

-g-/k- eller gj-/kj- 

Före mjuka vokaler skriver man på norskt bokmål -gj- respektive -kj- för att markera det ändrade uttalet av konsonanten. Danskans stavning (men inte uttalet) är densamma som svenskans.

• Danska: gennem, gøre, køre
• Norska: gjennom, gjøre, kjøre
• Svenska: genom, göra, köra

 

Historiskt betingad stavning med –ds-

-ds- eller -s- 

 Danskan kan ha -ds- där man på norskt bokmål och svenska bara skriver -s- eller -ss-.

• Danska: bedst, sidst,
• Norska: best, sist,
• Svenska: bäst, sist,

 

Räkneorden 50-90

syvoghalvfjerds eller syttisy

De danska räkneorden från 50 till 90 är baserade på tjog. Norskan använder liksom svenskan tiotal. I danska utläses entalet före tiotalet. På norskt bokmål gör man vanligtvis inte detta längre.

• Danska: syvoghalvfjerds
• Norska:  syttisyv
• Svenska: sjuttiosju

 

Vanligt förekommande småord som skrivs annorlunda

 

• Danska: af, mig, dig, I, jeres,
• Norska:  av, meg, deg, dere, deres
• Svenska: av, mej (mig), dej (dig), ni, er

 

Stavning av lånord 

Danskan har i hög grad behållit lånords stavning, medan denna ofta har förnorskats i bokmålet.

• Danska: information, chauffør
• Norska:  informasjon, sjåfør
• Svenska: information, chaufför

 

Bisaster inledda med att

Vid bisatser inledda med att sätter man i danskan ut komma (som på tyska), medan man på norskt bokmål (liksom på svenska och engelska) utelämnar detta.

• Danska: Jeg ved, at han ror.
• Norska:  Jag vet at han ror.
• Svenska: Jag vet att han ror.

- - -
Källor: 

Snacka skandinaviska; Lindgren/Havaas; Prodicta 2012

Wikipedia på danska  

- - -
Denna artikel kommer fortlöpande att förbättras enligt de rekommendationer som jag får av mina danska och norska vänner. :)

- - -
English version

EN: What are Swiss High German and Helvetisms?

 

 Cheer it up. There will soon be cream-based ice cream. 

While Swiss German (Schwyzerdütsch) is a number of dialects lacking standardized writing systems, Swiss High German (Schweizerisches Hochdeutsch) together with French, Italian and Romansh is one of Switzerland's four official languages. For those of us who have school-age children this is particularly important. Some of the German words which we ourselves learned once upon a time simply are not correct here, although the teachers obviously understand them. Instead typically Swiss words are used - so called helvetisms – like Rahm and Glace in our example.

Helvetisms with a French origin are usually quite easy to understand (at least for native Swedes, like me). However, unlike the French, German-speaking Swiss tend to put the stress on the first syllable, which might sound slightly odd in the beginning. Here you will find some of these words (in brackets the more frequent High German equivalent):

• lawyer/attorney: der Advokat (der Rechtsanvalt) 
• ticket: das Billet (die Fahrkarte) 
• truck: der Camion (der Lastwagen/der Lastkraftwagen) 
• fireplace: das Cheminée (der offene Kamin) 
• hairdresser: der Coiffeur (der Friseur) 
• conductor: der Conducteur (der Schaffner) 
• retail: der Detailhandel (der Einselhandel)  
• garage: die Garage (die Autowerkstatt) 
• vest: das Gilet (die Weste) 
• ice cream: die Glace (das Eis) 
• wash basin: das Lavabo (das Handwaschbecken) 
• upper limit: die Limite (die Obergrenze) 
• beer mixed with lemonade: das Panaché (das Radler) 
• stationery shop: die Papeterie (die Schreibwarenhandlung) 
• ground floor: die Parterre (das Erdgeschoss) 
• tyre: der Pneu (der Autoreifen/der Fahradreifen) 
• chicken: das Poulet (das Huhn) 
• desk: das Pult (der Schreibtisch) 
• return ticket/round-trip ticket: das Retourbillet (die Rückfahrtkarte) 
• distinguishing features: das Signalement (die Personenbeschreibung) 
• hospital: das Spital (das Krankenhaus) 
• (window) blind: der Storen (die Jalousie) 
• tuna: der Thon (der Thunfisch) 
• tram: das Tram (die Strassenbahn) 
• pavement/sidewalk: das Trottoir (der Gehweg) 
• bicycle: das Velo (das Fahrrad) 

Other helvetisms can be understood immediately, but might make you doubt, whether you have actually learnt the more usual German word correctly.

• grill/barbecue: grillieren (grillen) 
• grandchild: das Grosskind (das Enkelkind) 
• within: innert (binnen, innerhalb) 
• mashed potatoes: der Kartoffelstock (das Kartoffelpüree) 
• rent: der Mietzins (die Miete) 
• park: parkieren (parken) 
• renovation: die Renovation (die Renovierung) 
• pocket knife: das Sackmesser (das Taschenmesser) 
• school trip: die Schulreise (die Klassenfahrt) 
• waitress: die Serviertochter (die Kellnerin) 
• pasta/noodles: die Teigwaren (die Nudeln) 

Finally, there are helvetisms whose meaning is far less obvious. Here are a few which I consider important.

• until now/so far: bis anhin (bisher, bis jetzt) 
• hardship/painstaking work: die Büez (Strapaze, die Plackerei) 
• slippers/indoor shoes: die Finken (die Hausschuhe) 
• waste: der Kehrricht (der Abfall/der Müll) 
• mobile phone: das Natel (das Handy/das Mobiltelefon) 
• peperoni: die Peperoncini (die Peperoni) 
• paprika/bell pepper: die Peperoni (die Paprika) 
• pleasure: der Plausch (das Vergnügen) 
• postman: der Pöstler (der Briefträger, der Postbote) 
• cream: der Rahm (die Sahne) 
• carrot: das Rüebli (die Möhre, die Karotte) 
• sound (verb): tönen (klingeln, sich anhören) 

On top of some distinctive words, Swiss High German is also written a little differently than the High German we are more accustomed to. More on this in a later blog post.

By the way: Schweizerisches Hochdeutsch (also called Schweizerisches Standarddeutsch, i.e. Swiss standard German) is in itself a helvetism. In Germany and Austria the same language is called Schweizer Hochdeutsch.

- - -
svensk version 

- - -
Källa: Wikipedia Schweizer Hochdeutsch och Helvetismen

SE: Vad är schweizisk högtyska och helvetismer?

 

 Var inte ledsen. Gräddglassen kommer snart. 

Varför pratar reklamen i Zürich om Rahmglace när det ska heta Sahneeis? Medan schweizertyska (Schwyzerdütsch) är en samling dialekter som saknar standardiserat skriftspråk är schweizisk högtyska (Schweizerisches Hochdeutsch) tillsammans med franska, italienska och rätoromanska ett av de fyra officiella språken i Schweiz. För oss som har barn i skolåldern är detta extra viktigt. Vissa av de tyska glosor som vi själva har lärt oss är nämligen inte korrekta här, även om lärarna naturligtvis förstår dem. I stället används schweiziska ord - så kallade helvetismer - som Rahm och Glace i vårt exempel.

De helvetismer som har sitt ursprung in franskan är ofta mycket lättförstådda för svensktalande. Till skillnad från fransmännen betonar dock de tysktalande schweizarna vanligtvis den första stavelsen, vilket kan tyckas lite konstigt i början. Nedan återfinner du några av dessa ord (inom parentes den mer frekventa högtyska motsvarigheten):

• advokaten: der Advokat (der Rechtsanvalt) 
• biljetten: das Billet (die Fahrkarte) 
• lastbilen: der Camion (der Lastwagen/der Lastkraftwagen) 
• den öppna spisen: das Cheminée (der offene Kamin) 
• frisören: der Coiffeur (der Friseur) 
• konduktören: der Conducteur (der Schaffner) 
• detaljhandeln: der Detailhandel (der Einselhandel)  
• bilverkstaden: die Garage (die Autowerkstatt) 
• västen: das Gilet (die Weste) 
• glassen: die Glace (das Eis) 
• handfatet: das Lavabo (das Handwaschbecken) 
• maxgränsen: die Limite (die Obergrenze) 
• ölen blandad med lemonad: das Panaché (das Radler) 
• pappershandeln: die Papeterie (die Schreibwarenhandlung) 
• bottenvåningen: die Parterre (das Erdgeschoss) 
• däcket: der Pneu (der Autoreifen/der Fahradreifen) 
• kycklingen: das Poulet (das Huhn) 
• skrivbordet: das Pult (der Schreibtisch) 
• tur-och-returbiljetten: das Retourbillet (die Rückfahrtkarte) 
• signalementet: das Signalement (die Personenbeschreibung) 
• sjukhuset: das Spital (das Krankenhaus) 
• persiennen: der Storen (die Jalousie) 
• tonfisk: der Thon (der Thunfisch) 
• spårvagnen: das Tram (die Strassenbahn) 
• trottoaren: das Trottoir (der Gehweg) 
• cykeln: das Velo (das Fahrrad) 

Andra helvetismer förstår man från början, men de kan få en att grubbla på om man har lärt sig det vanligare tyska ordet rätt.

• grilla: grillieren (grillen) 
• barnbarnet: das Grosskind (das Enkelkind) 
• inom: innert (binnen, innerhalb) 
• potatismoset: der Kartoffelstock (das Kartoffelpüree) 
• hyran: der Mietzins (die Miete) 
• parkera: parkieren (parken) 
• renoveringen: die Renovation (die Renovierung) 
• fickkniven: das Sackmesser (das Taschenmesser) 
• skolresan: die Schulreise (die Klassenfahrt) 
• servitrisen: die Serviertochter (die Kellnerin) 
• pastan/nudlarna: die Teigwaren (die Nudeln) 

Slutligen finns det helvetismer med mindre självklar betydelse. Här är några som jag upplever som viktiga.

• hittills: bis anhin (bisher, bis jetzt) 
• strapatsen/det mödosamma arbetet: die Büez (Strapaze, die Plackerei) 
• inneskorna: die Finken (die Hausschuhe) 
• avfall: der Kehrricht (der Abfall/der Müll) 
• mobiltelefonen: das Natel (das Handy/das Mobiltelefon) 
• peperonin: die Peperoncini (die Peperoni) 
• paprikan: die Peperoni (die Paprika) 
• nöjet: der Plausch (das Vergnügen) 
• brevbäraren: der Pöstler (der Briefträger, der Postbote) 
• grädden: der Rahm (die Sahne) 
• moroten: das Rüebli (die Möhre, die Karotte) 
• låta (om ljud): tönen (klingeln, sich anhören) 

Utöver de typiska orden skrivs också schweizisk högtyska lite annorlunda än den högtyska vi är mer vana vid. Mer om detta i en senare bloggpost.

Förresten: Schweizerisches Hochdeutsch (också kallat Schweizerisches Standarddeutsch, alltså schweizisk standardtyska) är i sig helvetismer. I Tyskland och Österrike heter samma språk Schweizer Hochdeutsch.

- - -
English version 

- - -
Källa: Wikipedia Schweizer Hochdeutsch och Helvetismen