I lördags hjälpte jag för första gången till i baren på Nordiska Roddföreningen i Zürich. Där hoppas jag med tiden bygga upp ett nätverk av kontakter med andra nordbor och dessutom lära mig att ro (någon lagaktivitet måste jag ägna mig åt, och här kan jag ju knappast bygga mänskliga torn, som tidigare i Katalonien...).
Nordiska Roddföreningen grundades 1878 vilket gör den till den fjärde äldsta i Schweiz av dem som fortfarande är aktiva. Dessutom är den sannolikt den enda nordiska klubben som överlevde unionsupplösningen 1905, men det kanske berodde på att man under de åren råkade vara en av de bästa roddklubbarna i hela Europa. Under slutet på 1900-talet hade föreningen åter topprykte, men då som återkommande arrangör till Zürichs bästa fester, vilka på den tiden var öppna för allmänheten.
I dagsläget är verksamheten betydligt mer begränsad, festerna i princip bara interna och fokus ligger åter på roddträning, även om klubben inte har några professionella ambitioner. Någon har sagt att den främst lockar den typ av människor som trivs på studentnationerna runt svenska universitet. Jag tänker gärna tillbaka på mina fantastiska år i Lund, så det skulle passa just mig väldigt bra.
I lördagskväll fick jag en mängd tillfällen att prata med nya människor, på flera olika språk, så jag kan bara hoppas att klubben var lika nöjd med mig, som jag med min första aktivitet där! Och rodden då? Den kommer. Men först måste jag gå en kurs och de organiseras bara på våren. Det tycker jag känns ganska betryggande för jag skulle verkligen inte vilja falla i Zürichsjön nu i november.
- - -
English version
Deutsche Version
No comments:
Post a Comment
Thank you for leaving a comment! I love feedback!